Per Wirtén är författare och frilansskribent, född 1958. Han började skriva rockkritik i Stockholms Tidningen. Arbetade på rocktidningen Schlager 1983-85. Sa upp sig och började frilansa, i första hand med berättande reportage och kulturjournalistik, för bland annat Arbetaren, Upp&Ner och Kommunalarbetaren.
1993 startade Wirtén samhällsmagasinet Arena tillsammans med Håkan A Bengtsson. Tidningen utvecklades så småningom till Arenagruppen med bland annat bokförlagen Atlas, seminarieverksamhet, nättidningen Dagens Arena med mera. Han lämnade arbetet som chefredaktör för Arena i januari 2010 för att återuppta sin frilansverksamhet.
Under åren med Arena har Per Wirtén också blivit populär som moderator och samtalsledare på seminarier. Han har föreläst och suttit i paneler, ofta om frågor kring migration och mångkultur, men även om förortspolitik och stadsplanering.
Med sitt intresse för samhällsfrågor, politisk filosofi och litteratur är han fast medarbetare på Expressens kultursida sedan 1991. Under flera år har han också skrivit regelbundet för Sydsvenskans kultursida. Efter att ha slutat som chefredaktör för Arena skrev han fram till 2017 ledare varje vecka för nättidningen Dagens Arena. Sedan 2021 sitter han i styrelsen för REMESO vid Linköpings universitet. Mellan 2018 och 2022 satt han i styrelsen för Svenska PEN och mellan 2018 och 2024 i förbundsstyrelsen för Sveriges författarförbund där han 2023-24 ocksp var vice ordförande.
Han har gett ut flera böcker, bland andra ”Populisterna” (2000), ”Där jag kommer från — kriget mot förorten” (2011), ”Herbert Tingstens sista dagar” (2013) som också dramatiserades på Stadsteatern med Robert Fux som Tingsten samt ”Kosmopolitik nu!” (2010) där några av hans artiklar från 00-talet samlades. De tre böckerna ”Är vi framme snart? Drömmen om Europas förenta stater” (2017) som nominerades till Augustpriset, ”Europa, ständigt detta Europa — Elin Wägners förlorade kärlek” (2020) samt ”Mitt hemland, ett utanförskapsområde (2021) bildar en trilogi om Europafrågan.
Per Wirtén har ingen partipolitisk anknytning. Han identifierar sig med den breda och demokratiska vänstertraditionen där man kan hitta namn som Ellen Key, Elin Wägner, Sven Lindqvist och Anders Ehnmark.
Per Wirtén har fått en rad priser och utmärkelser, som till exempel: 2018 Lotta von Kraemers pris som delas ut av Samfundet De Nio. 2017 Gerard Bonniers essäpris. 2020 Eva Bonniers arbetsstipendium. 2013 pris från Svenska Akademien för sin bok om Herbert Tingsten. 2011 Sveriges arkitekters kritikerpris. 2011 Bernspriset som delas ut av Svenska PEN. 2011 Olle Stenholms pris för pressetik och debatt.
Fortsatt all Lycka till med Dina värv !
GillaGilla
Hej!
Tack för din bok om Hopp! Jag tyckte den var en så stark läsupplevelse, den talade om allt jag funderat på. Jag är 10 år äldre än du, har stöttat Palestinagrupperna sedan massakren i Shabra och Shatila, var aktiv i Chilekommittén när jag var ung men sedan inte varit politiskt aktiv. Barn och arbete har kommit emellan.
Men nu vet jag inte var jag hittar ett sammanhang. Jag har följt Reformisterna och tyckt mycket av deras budskap är bra, men kännt mig dum och okunnig vid deras möten. Jag har arbetat en del i Läkare i världen, men tyckt det varit svårt med den tycka-synd-om kultur som finns där. Jag har gått med i de tysta Palestinademonstrationerna för jag tycker att slagorden om From the river to the sea är svåra att riktigt stå bakom.
Så jag undrar: Var finner du ditt sammanhang idag? Hittar du något mer organiserat samarbete?
Ja det undrar jag.
Vänliga hälsningar
Malin André
Uppsala
GillaGilla
Hej Malin och tack för dina fina kommentarer och tanker. Jag blir alltiud glad när jag får höra att något jag skrivit berört en annan människa. Det är ju det man hoppas på när man skriver i sin ensamhet i arbetsrummet. Du frågar var jag hittar mina sammanhang i dag. Sveret är att jag inte hittar några. Jag känner naturligtvis sympati för Reformisterna precis som du gör. Men min uppfattning är att de är alldeles för enkelspårigt upptagna av den ekonomiska politiken (som självklart är viktigt, men det finns andra lika viktiga frågor som intresserar mig mer). Mitt sammanhang blir de sammanhang där jag skriver, som t ex Expressens kulyursida. Mina vänner förstås. Och böckerna, teatern, filmen – konsten helt enkelt. Jag tycker att det nu är i konsten, inte i partipolitien, jag återfinner tidens stora konflikter, det är där samhällsutvecklingen granskas och binds samman.
GillaGilla