Ingen DN i dag. Snö igen. Eller är det för att Maria Schottenius slutat som kulturchef? Nyheten i dn.se i går kunde bara förstås som en konflikt. Maria har antingen tvingats sluta eller sagt upp sig för att hon vägrar ta ansvar för lågbudgeterad nyordning. DN har som bekant i praktiken inte längre någon chefredaktör – första gången i tidningens historia. Gunilla Herlitz är ingen publicist, bara vd. Chefredaktörstiteln är  smink.

När jag började skriva för Expressen kultur hade kulturchef hög prestige. Han behövde inte ens vara på tidningen. Leif Zern var aldrig där. Aldrig. Arne Ruth som då var på DN var också frånvarande från daglig produktion – alltid på möte eller konferens nånstans i Europa. När Maria kom till Expressen ändrades det. Hon var alltid närvarande. 

DN är i kris. Upplagan sjunker. Journalistiken tunnas ut. Förlusterna växer. Euron är också i kris. Kan man ha en valutaunion med ett så svagt politiskt centrum? Grekland, Spanien och Portugal sitter surrade i en underordning svår att ta sig ur. Nu måste det akuta redas ut. Det blir ett sydeuropeiskt helvete några år. Men sedan kommer Unionen förändras. Lissabonfördraget förhoppningsvis justeras som konsekvens av finanskrisen. Men inte som gamla EU-motståndare vill. Parlamentet borde nu ta initiativ till att arbeta fram hur en europeisk fördelningspolitik kan se ut som jämnar ut olikheterna mellan starka ekonomier och svaga. Det är enda vägen framåt. Unionen blir starkare. Men måste också bli mer demokratisk. Det är därför parlamentet måste ta spets. Det har det gjort förut.

Björn Wiman som ny kulturchef på DN. Hur ska det gå? Han präglas av att  instinktivt ogilla kultursidornas förnäma snobbism. I synnerhet den som vilar över DN:s. Blir det Wiman re-make eller DN re-make?

Herbert Tingsten skulle aldrig märkt om morgontidningen snöat inne. Han var chefredaktör på DN 1945 – 1958. I sina memoarer, 1500 sidor, skriver han i förbigående och ganska sensationellt att han före 1945 aldrig läste dagstidningen. Aldrig. Som chefredaktör tittade han som hastigast på några nyhetsartiklar i sin tidning, inte mer. Tingsten var Sveriges mest fruktade ledarskribent, alltid lika uppskruvat arg, men han läste inga nyheter. How about that?