Jag stekte fiskburgare – gott om man blandar i hackad röd chilifrukt och en hel del torkade smulade limeblad – när Thomas Hammarbergs lugna stämma dök upp i Studio ett. Om Obamas problem med internationell rätt. Det var befriande att höra hur Hammarberg kallade de "prickbombningar" mot enskilda militanter Obama introducerat på allvar för "utomrättsliga avrättningar". Det är ju precis vad det handlar om.

Jag minns fortfarande den internationella indignationen som svepte fram efter Bushadministrationens första utomrättsliga avrättning i Jemen, bör ha varit 2002. I ett samtal i Arena kunde Anna Lindh knappt hålla orden på diplomatisk nivå när jag frågade henne. När Israel började med liknande avrättningar på Västbanken kom också protester. 

När jag skrev ledare på Dagens arena efter två år med Obama och nämnde den dramatiska ökningen av utomrättsliga avrättningar fick jag mail från en socialdemokratisk tjänsteman som undrade vad jag egentligen menade. Avrättningarna, som är ett klart brott mot internationell rätt, har blivit normaliserat. Ingen protesterar. Ingen rapporterar. Ingen ens tänker på dem.

Varför är inte Thomas Hammarberg given utrikesminister i en rödgrön regering?

I Foreign Affairs listade Kenneth Roth, executive director för Human Rights Watch, nyligen Obamas problem med MR-frågor. Det är en ganska diger lista. Retoriken har förändrats till det bättre. Men politiken lever fortfarande kvar i skuggan från Bush.

Roth noterar syrligt att bara två länder fortsätter undvika att skriva under FN:s konvention för barns rättigheter: USA och Somalia. Samt att USA är ett av sex länder – bland dem Iran, Sudan och Somalia – som fortfarande inte vill ansluta sig till konventionen för kvinnors rättigheter.

"The challenge remains to translate poetic speeches into prosaic policy." Men mest av allt visar detta hur ohyggligt svårt det är att rulla tillbaka dålig politik när den hunnit bita sig fast i institutioner.

I mars hade NY Times en intressant artikel på samma tema av Charlie Savage. 

Jag har börjat titta på teveserien Damages igen. Med Glenn Close som hal stjärnadvokat, alltid på den lilla människans sida mot de starka företagen – eller kanske inte. Har köpt en box med andra säsongen. Det är verkligen vansinnigt spännande. Och Glenn Close är perfekt.