De senaste dagarna har de så kallade Krigsdagböckerna från Irak fyllt europeiska nyhetssidor, ledare, bloggar och websidor. Det enorma materialet har sorterats, presenterats och kommenterats. Manfred Nowak, som är ansvarig i FN för tortyrfrågor, har krävt att USA ska utreda övergreppen och väcka åtal mot skyldiga.

Men i USA är kommentarerna lama. På realclearpolitics.com där man länkar till kända ledarskribenter och kolumnister över hela landet syns inga inlägg. Inte ens pålitliga vänstertidskrifter ställer till rabalder.

Förenta staterna är i slutspurten av en oförsonlig valrörelse. Demokraterna har en president som alltid varit mot kriget. De kunde enkelt använda Krigsdagböckerna och säga: aldrig tillbaka till detta! Men inte ett pip. Det är som att tortyren och rättsövergreppen från Bush åtta år utvecklats till en tumör. Den växer för varje nytt dokument, men ingen vågar ta fram skalpellen. Den loja reaktionen på Krigsdagböckerna kan vara tecken på sjukdomens spridning.

Barack Obama har hela tiden sagt nej till krav från jurister och människorättsorganisationer att utreda i första hand tortyren under ”Kriget mot terrorismen”. De som tog fram principerna och fattade besluten fanns i landets absolut högsta ledning. Deras medverkan är dokumenterad. Obamas nej, grundat i önskan att se framåt, kan bli hans största misstag; ett svek mot politisk moral, rättsprinciper och USA:s starkt glorifierade ideal.

Dagböckerna avslöjar bland annat hur amerikaner lämnat över fångar till irakierna för tortyr, ibland till den fruktade Vargbrigaden direkt underställd inrikesministern med avrättningar som specialitet. Amerikanska befäl protesterade, men fick svar från Pentagon: rapportera allt men ingrip aldrig. I Baghdad fullföljdes principen att lägga tortyr på entreprenad. Men offren behövde inte flygas till Damaskus eller Kairo. De kördes bara till annat kvarter. Sambanden mellan principiella beslut i Washington fogas här samman med lokala arbetsordningar.

Obama har misslyckats stänga Guantanamo och hitta hållbara principer för rättegångar. Under hans tid har obemannade drönare fördubblat de utomrättsliga avrättningarna i Pakistan. Snart väntar säkert nya Krigsdagböcker, men då från Afghanistan.

Tortyren kommer fortsätta, tumören bli elakare och demokratin förgiftas så länge landets politiska ledning vägrar juridisk prövning eller årminstone öppen utredning. David Cole, den jurist som mer än någon engagerat sig i frågan, skrev i september (NY Review of Books) att utan en uppgörelse med det förgångna kommer nya vittensmål alltid omges av amerikanskt ”ljudsäkert glas”. Hela världen kommer lyssna, men inte amerikanerna. Den svala reaktionen på Krigsdagböckerna antyder att Cole har rätt.
 Per Wirtén  
För den som vill ha hjälp att hitta i Krigsdagböckerna finns http://www.iraqwarlogs.com