Hannah Arendt ville återuppväcka den revolutionära andan

(Sydsvenskan, 18/4 2021). I början av 1960-talet, när världen hade stelnat i det kalla kriget, bestämde Hannah Arendt sig för att öppna ”den revolutionära traditionens förlorade skatt”. Hon ville påminna om demokratins moderna ursprung: om viljan till frihet och ”den revolutionära andan”. Hennes bok blev ett slags nödrop i en död tid. Nu har ”Om … Fortsätt läsa Hannah Arendt ville återuppväcka den revolutionära andan

Färska minnen

(Expressen, 18/4 2021). I januari 2011 återvände SR:s korrespondent Cecilia Uddén från det revolutionära Tunisien till Kairo. På väg från flygplatsen stannade hon till hos en egyptisk familj. Till nästa dag hade oppositionen börjat mobilisera för demonstrationer på Tahrirtorget. Hon var skeptisk. Kunde det verkligen bli något? För familjens trettioåriga son var saken avgjord. Han … Fortsätt läsa Färska minnen

När fransk politik sviker flyttar klasskriget ut på gatorna

(Sydsvenskan, 22/3 2021) Inga fransmän vill tillbaka till läget innan coronapandemin satte politiken på paus. Alla minns hur det var: månadslånga strejker, protester, kravaller, ett besinningslöst polisvåld, en president som förlorat förmågan att kompromissa — ett lamslaget land. I en ny bok drar journalisten Romaric Godin, till vardags på den välrenommerade nättidningen Mediapart, den dystra … Fortsätt läsa När fransk politik sviker flyttar klasskriget ut på gatorna

Lögnen i Moskva har blivit absurd

(Dagens Nyheter, 26/2 2021). Anna–Lena Laurén flyttade till Moskva 2006. Sedan till Sankt Petersburg. Ryssland har blivit hennes öde. Hon noterar sina vardagliga samtal på bussen och i badhuset. Försöker förstå vad motsträviga ryska tjänstemän egentligen menar. Och undrar samtidigt hur stark proteströrelsen mot Putin kan bli. Sedan redovisar hon sina slutsatser i Dagens Nyheter. … Fortsätt läsa Lögnen i Moskva har blivit absurd

Köttets makter

(Expressen, 7/2 2021). Michel Foucault var en brinnande stjärna i 1970-talets Paris. Hans offentliga föreläsningar på College de France, där han var professor i idéhistoria, var knökfulla. Folk satt på golvet, i trapporna, överallt. Han läste snabbt, allvarligt och okarismatiskt ur sina manuskript, skrivna efter djupdykningar i gamla arkiv. Hans arbetsförmåga verkade gränslös. Böckerna blev … Fortsätt läsa Köttets makter

Hur kan det vara så svårt att förstå att biblioteken tillhör demokratins fundament?

(Sydsvenskan 6/1, 2021). Fredagen före jul meddelade regeringen att badhus och bibliotek borde stängas omgående. Det tog en stund innan jag förstod innebörden. Sedan kastade jag mig ut i vintermörkret för att hinna till bibblan innan det var för sent. Jag hade ett fjärrlån som låg och väntade. Det var en bok jag behövde för … Fortsätt läsa Hur kan det vara så svårt att förstå att biblioteken tillhör demokratins fundament?

I Taïas roman ryms Europas hela framtid

(Expressen, 22/12 2020). ”Det långsamma livet” är den femte romanen av Abdellah Taïa på svenska. Den här gången blev det ovanligt långa minnesanteckningar när jag läste. Oklarheter. Komplikationer. Glipor och glapp. Som om berättelsen slits sönder inifrån.                 Annars är det mesta sig likt: Ett häftigt rop på erkännande. En oinfriad längtan efter naken hud … Fortsätt läsa I Taïas roman ryms Europas hela framtid

Demokratifientligt att coronastänga biblioteken

(Expressen, 21/12 2020) I början av mars skrev vi om hur biblioteken succesivt försvagats under trettio långa år (Expressen 3/3). Läget har blivit allvarligt. Hoten mot biblioteken riktar sig också mot demokratin och yttrandefriheten. Därför bestämde Författarförbundet att ägna 2020 åt biblioteksfrågan.                 Ambitionen var inte att rulla ut ett färdigt kampanjbudskap. I stället ville … Fortsätt läsa Demokratifientligt att coronastänga biblioteken