Har kontroversiella Klarna gjort samhället bättre?

(Sydsvenskan, 23/1 2024). Klarna är svensk näringslivshistoria. Företaget har varit kontroversiellt, osannolikt framgångsrikt och dessutom ett koncentrat av en hel tidsanda. Ramberättelsen är välkänd. Det började med tre studenter utan egna pengar men med en enkel idé om andras pengar, som få förstod poängen med. Bara sexton år senare hade deras bolag blivit en raket bland de globala techjättarna och värderades till 379 miljarder kronor. Då började det plötsligt, för första gången, gå med katastrofal förlust. Av grundarna är nu bara den sammanbitna Sebastian Siemiatkowski, från en fattig flyktingfamilj, kvar som kejsare över det vacklande imperiet. Alla undrar om Klarna ska störta samman, eller bli världsdominant. Ingen vet.

                Vem vill inte läsa en bok om ett sådant drama?

                Jonas Malmborg är en erfaren ekonomijournalist som nu har skrivit den; med omsorgsfullt detaljarbete och språklig smidighet. Snyggt och vältempererat. I några viktiga avseenden lever den också upp till ambitionen att vara en kritisk granskning.

                Malmborg visar tydligt att Klarnas ursprungliga affärsidé, att skapa en enkel betalmodell för internethandeln, i själva verket handlade om att få unga människor med låga inkomster att börja handla på kredit, inte bara kapitalvaror utan även smink, kläder, accessoarer – och att företaget skulle tjäna mest pengar på de som inte klarade att betala utan drog på sig skulder. Företaget gav en förrädisk genväg åt alla som drömde om en livsstil de inte hade råd med. Det mejslade fram skuldsättningskulturen. Problematiskt, skriver Malmborg. Helt oetiskt, säger andra i boken. ”Den stora kreditfesten” är en pricksäker boktitel.

                Men under Klarnas svindlande tillväxt – intäkterna har ökat med i genomsnitt 245 procent per år – har något hänt. Den enkla tjänsten som alla förstod har förvandlats till en plattform ingen riktigt kan beskriva. Har Klarna utvecklats till en fullfjädrad bank, en selektiv shoppinggalleria eller en handelsplats för information om miljoner människors sätt att leva? Alla vet fortfarande vad Spotify är, men Klarna verkar ha blivit ett formlöst växande monster där ägarna tappat kontrollen över både riktning och mening.

                Samtidigt är Malmborgs porträtt av Sebastian (alltid bara förnamn) en ofta upprepad stereotyp. Besatt, Briljant. Krävande. Och javisst, vi blir upplysta om hans mörka sidor också: alkoholen, kontrollmanin, förmågan att injaga skräck. Men det är ju varken kritiskt eller ens nytt. Olika demoniska drag har alltid tillhört myten om entreprenören som geni. ”Kreditfesten” underblåser i stället för att ifrågasätta den.

                För den som är intresserad av företagande är boken antagligen en guldgruva. Och den har uppenbart dokumentärt värde. För en mer allmänt samhällsintresserad är den däremot för snäv, detaljerad och långsam. Men den efterlämnar tre filosofiska frågor. Har Klarna gjort samhället bättre? Hade Sebastian Siemiatkowski gjort mer samhällsnytta som sjuksköterska, högstadielärare eller busschaufför? Och vad är det för skillnad mellan pengar och värde? Det är inga fåniga frågor. De är meningsskapande.

Jonas Malmborg: Den stora kreditfesten. Historien om Klarna.

Albert Bonniers förlag.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.