Ingen ska kunna mobba in mig i Facebook. Jag är inte med. Regelbundet får jag gliringar. Men i år har de blivit mer aggressiva. Det är som att min ovilja att vara med – som bara grundar sig i att jag varken har tid eller lust – uppfattas som en provokation. Mobbtendenserna har förvandlat mitt ointresse till en bestämd uppfattning att stå utanför.

Nu får jag fint eldunderstöd från Zadie Smith, som tänkt mycket mer än jag. Hon har sett The Social Network om grundaren Mark Zuckerberg. Hennes långa artikel landar i slutsatsen:

Shouldn´t we struggle against Facebook? Everything in it is reduced to the size of its founder. Blue, because it turns out Zuckerberg is red-green colour-blind. "Blue is the richest color for me – I can see all of blue." Poking, because that's what shy boys do to girls they are scared to talk to. Preoccupied with personal trivia, because Mark Zuckerberg thinks the exchange of personal trivia is what "friendship" is. A Mark Zuckerberg Production indeed! We were going to live online. It was going to be extraordinary. Yet what kind of living is this? Step back from your Facebook Wall for a moment: Doesn't it, suddenly, look a little ridiculous? Your life in this format?

Smiths artikel är lång. Men godis för diverse middagar i bekantskapskretsen.