Jag äter frukost. Läser två ovanligt intressanta morgontidningar. Bilden av det nya Sverige lyser dystert i mörkret.

• På ett uppslag visar DN hur ojämlikheten skenar i Stockholms kommun. Sedan 1991 har inkomstökningen varit obefintlig i Skärholmen och Rinkeby/Kista. Men dragit i väg mellan 50 och 60 % innanför tullarna och i Bromma.

• SvD följer upp en nyhet Södra sidan hade förra veckan. Efter ett privatiseringssmussel som påminner om raspig pilsnerfilm (Sten Nordin som Thor Modéen) närmar sig Boultbees svenska bolag nu konkurs. Stockholms gallerior och centrum står vid avgrunden. Men samtidigt delar bolaget ut extra pengar till aktieägarna i UK.

• I går släppte LO rapport om maktelitens inkomster. År efter år har näringslivets, inte alltid särskilt kompetenta, chefer dragit ifrån resten av medborgarna.

• SJ hade ett dåligt 2010. Tågen stod stilla. Infrastrukturen faller sönder. Men moderaterna har bestämt att företagets vinst ska in till statskassan i stället för att återinvesteras i förbättringar.

• Sedan 1999 har svenska elpriser stigit med 80%. Vem sade att avregleringarna skulle bli bra för medborgarna? I EU är det bara i avregleringsparadiset Irland där priset stigit mer än i Sverige. Jag ser att det knappt stigit alls i Frankrike – de har på franskt manér kanske inte alls avreglerat lika mycket?

Tidningarnas ledarsidor har inget att säga om allt detta. Men det har Devrim Mavi på Dagens arena. 

Nu ska jag till Dagens nyheter och läsa tidningslägg från februari 1948. Då var Herbert Tingsten chefredaktör. Han var ett annat slags liberal än 2010-talets. Så här skrev han 1957: "Det kaos som för några årtionden sedan kallades ekonomisk frihet tål vi inte. Människor får inte leva i nöd och arbetslöshet i en demokratisk stat, den satsen har blivit lika ostridig som den allmänna rösträtten och den politiska friheten."