Jag lämnade av yngsta dottern och hennes tre kompisar, som hälsar på de första dagarna här i Chicago, vid Lincoln Park Zoo. När de gick där kollade jag in stadsdelen Lincoln Park. Mest tegelhus i tre våningar. Lagom gentrifierat. Mycket studenter. Jag stannade på ett café och läste George Soros politiska testamente i senaste NY Review of Books.

Jag har stor respekt för Soros. Inte för att han ger bort pengar och egentligen inte för The Open Society. Men för att han alltid tar ställning. Han är nu 80 år. Texten är lite rörande. Han är besviken för att Obama aldrig ringt upp. Men hans sista uppdrag är skarpt: att hindra demokratiernas pågående rörelse bort från det öppna samhällets principer. Som vanligt är han rak: "America is failing to meet the requirements of an open society." Den medvetna lögnen har infiltrerat politiken. Offentligheten fylls av Orwell-språk. 

Ett kvarter från caféet dundrar tunnelbanan. I Chicago på långa broar ovanför gatorna. Det måste vara ett historiskt felbeslut när de bestämde att inte gräva ner den uta i stället hissa upp den. Det är fint för turister. Men olidligt i staden. Oväsendet är öronbedövande. I likhet med all infrastruktur i USA är den gammaldags och taskigt underhållen. Det här landet har sin storhetstid bakom sig. Det utarmas av rika människors krav på ännu mer rikedom.

Soros omdöme om Barack Obama är kristallklart och träffande: "His election and inauguration were the high points of his presidency."