Någon enstaka gång känns det viktigt att lägga ut artiklar även på bloggen, inte bara sortera in dem under rubriken Artiklar. Den här är en sådan. Skriven efter diskussion i går morse på Dagens arenas redaktion. De röster som journalister fångade upp under första dagen på Juholts turné gör det viktigt att påminna att sanningen fortfarande ligger dold i dunkel. Juholtaffären handlar om Juholt – inte om mediadrev, höger-vänsterkonflikter eller annat.

Det här är dagens ledare på Dagens arena:

Håkan Juholt lyckades överleva fredag förra veckan. Först ett sju timmar långt möte med Socialdemokraternas VU. Sedan åklagarens utredning. Men den viktigaste frågan om hans bostasdbidrag är fortfarande obesvarad. Affären Juholt är inte slut.

Under de senaste dagarna har tre olika strategier för att avleda diskussionerna från Håkan Juholt till andra aspekter av affären prövats. Alla verkar kortsiktigt framgångsrika.

I en stor debattartikel i SvD (14/10) lanserade partifunktionären Daniel Suhonen den häpnadsväckande teorin om Juholtaffären som en konspiration från socialdemokratins högerflank, närmare bestämt partiets medlemmar i Storstockholms förorter. Juholt var med andra ord offer för en dunkel uppgörelse mellan höger och vänster.

En mer framgångsrik manöver har varit att rama in striden som i första hand en mellan politiken och medierna. Med alla drev följer naturligtvis övertramp och tanklöshet. Men kan man verkligen säga att drevet mot Juholt varit det värsta i modern historia? De som gör det verkar själva vara offer för drevpsykologins kortsynthet. Har de glömt den helt vettlösa agressivitet reportrarna riktade mot Mona Sahlin under Tobleroneaffären?

Det tredje försöket att slippa prata Juholt är att anklaga resten av partiledningen för inkompetens. Alla kan hålla med. Socialdemokraterna är ett parti med oklar riktining och utan styrsel. Men utser inte partiledaren sina egna medarbetare? Kaos i en organisation brukar hänga samman med chefens oförmåga att skapa ordning.

Trots ivriga försök att diskutera annat försvinner ändå inte frågan om Håkan Juholts omdöme. Den står kvar och väntar, ringer på dörrklockan och knackar på fönstret. Affärens mittpunkt är bostadsbidraget. Inget annat.

Vi vet nu att alla påståenden inte stämde. Det fanns till exempel inga klara regler eller någon enkel blankett. Men den allvarligaste uppgiften har fortfarande inte klarlagts. Att Riksdagsförvaltningen efter sommaren ställde frågor om bidraget har bekräftats av Juholts assistent Peter Cervin. De undrade om han verkligen var berättigad till hela summan. Men partiledarens besked blev ändå att det skulle betalas ut som vanligt. Var det så det gick till? Inga avledande manövrer kan någonsin radera den frågan. Medborgarna kommer fortsätta undra och reportrarna att leta svar.

Förra veckan skrev vi att Socialdemokraterna måste lägga alla kort på bordet. Det gäller fortfarande. Det hjälper inte att Juholt reser landet runt och ber om ursäkt på partimöten. Hans omtalade kampglöd är inget argument. Den avgörande frågan ligger kvar. Ännu obesvarad. Juholtaffären handlar om Juholt.