(Expressen 24/2 2026). In memoriam. Björn Elmbrant var länge rösten i radion. Han blev folkkär som politisk kommentator på SR:s Studio ett under 1990- och 00-ralwn. Orden kunde vara skarpa. Men tonen var alltid milt ironisk. Han hade en politisk blick som inte verkar finnas kvar på SR. Händelser i Årjäng intresserade honom lika mycket som de i Riksdagens lunchmatsal. Han hade varit politisk reporter sedan 1960-talet och under några år också socialdemokratisk chefredaktör på Nya Norrland. Hans kände de flesta. Och alla lyssnade till hans röst i radion.
                2007 blev vi kollegor på Dagens arenas ledarredaktion. Björn kom med ett rykte om vresigt humör. Men som äldst i rummet var han, uppmuntrande och uppmärksam. Ingen läste dagstidningarna som han. Ofta hade han hittat någon liten notis, som blev nyckeln in i större sammanhang.
Björn Elmbrant skrattade ofta. Som om han förundrades av både människors dårskaper och goda vilja. Han var en socialdemokratisk humanist. Staten skulle vara snäll mot de tilltufsade.
Nu ligger hans många böcker utspridda på mitt skrivbord. Titlarna säger mycket om Björn, som ”Så föll den svenska modellen”, ”Dom där uppe – dom där nere”, ”Dansen kring guldkalven”.
                Han var länge mest känd för sina biografier. Den första om Olof Palme, redan 1989, och sedan den enda om Thorbjörn Fälldin. Han ville skriva om Gösta Bohman också, för att få till en trilogi om välfärdsepokens sista stora partiledare. Men den strandade. En dag undslapp han sig, antagligen oavsiktligt, att det inte gick att skriva sant om en elak människa.
                Men hans märkligaste böcker är de som i realtid skildrade globaliseringen, de stora avregleringarna, finanskapitalismens krasch 2008 och eurokrisen 2010. Det dramatiska skeendet fångas med trevande undersökningar, osäkerhet och oro. Jag vet inte om de fortfarande håller. Men då, under 00-talet, träffade de tidsandan. De förvandlade honpm från rösten i radion till rösten mellan pärmarna. Han var populär och igenkännbar: mild och småpratig,
 mitt i de globala stormarna.
                Med tiden blev han mer pessimistisk. Skratten ersattes av dystra blickar. ”Innan mörkret faller” hette hans sista framgångsrika bok. Den var en varning om hur illa det kan gå, även i Sverige.  Björn Elmbrant blev 84 år.