Den brittiska vänsterekonomen Will Hutton är kanske inte så glansfull. Men det har alltid varit skönt att läsa honom. För mig gjorde han entré inför Tony Blairs första valseger och alla diskussioner kring tredje vägen där Hutton tillhörde vänsterfalangen. Alltid kritisk mot marknadsliberala drömmar, men också mot den då helt petrifierade och (liksom nu igen) … Fortsätt läsa Kapitalismkris

Man skulle kunna göra bra musik med Malte Perssons tunnelbanesonetter i samlingen Underjorden:... ett envist samplat rykte repeterat / i denna loopsång som jag övertagit / från skilda håll och cyniskt sammanslagit / med annat lösryckt, knyckt och kopieratLite Ferlinskt där, men oftast med en otroligt lekfull språklig uppfinningsrikedom. Jag brukar tycka poesi är svårt … Fortsätt läsa Maltes dikter

Veckan före årets 11 september skrev Dagens arena ledare om hur världen förändrades. Jag skrev om tortyrens återkomst, men påpekade att det mest intressanta var att Bushadministrationen faktiskt också tvingades retirera. De olagliga tortyrmetoderna upphörde och de hemliga fängelserna som fanns utspridda i världen stängdes (så vitt vi vet). Jag menade att de globala nätverk … Fortsätt läsa Optimistisk berättelse

Den grekiska regeringen ska ha haft krismöte i natt. Statsministern har ställt in sin resa till USA. I Europa fortsätter åtstramningsdoktrinen diktera villkoren. Anders E Borg verkar tillhöra hökarna. Det är kanske dags nu. Kommer Grekland lämna eurozonen och gå i konkurs? Inte om tre månader. Men nu. Den här veckan. Konsekvenserna för grekiska löntagare … Fortsätt läsa Dags för konkurs nu?

I dag skriver PJ Anders Linder i SvD om moderaternas förslag till nytt idéprogram. Där verkar innehållslösheten förvandlad till dygd. Det är svårt att förstå om Linder är nöjd eller ironisk när han förklarar det med att "idéprogrammet" inte har sin grund i idéer, men i Reinfeldts maktutövning. Med andra ord tomt på politik och … Fortsätt läsa Ironiska moderater?

I somras skrev jag från Chicago hur synliga konsekvenserna av finanskraschen blivit i amerikanska städer. I veckan kom den officiella fattigdomsstatistiken. Den är katastrofal. Hushållens medianinkomst fortsätter falla. Den är nu nere på samma nivå som 1996. Det drabbar inte bara de redan fattiga, utan har fått stora delar av medelklassen att rasa. Det är … Fortsätt läsa Det förlorade decenniet

Knausgård beskylls ibland för att flörta med radikalkonservatism. Hm. Jag har lite försenat avslutat del två. Är inte det en ganska högt uppskruvad kritik? Jag hittar mest en brottning med det Zygmunt Bauman kallat "flytande rädsla", ett tillstånd där det fasta upplöses, som till exempel vita mäns privilegium att inte bli ifrågasatta. Det flytande livet. … Fortsätt läsa I väntan på trean

Åtstramningsdoktrinerna håller på att kasta ner Europa i total katastrof. Grekland fortsätter sjunka. Italien och Spanien pressas – och Europa tvekar att fortsätta hjälpa. Franska storbanker, som lånat ut pengar till den grekiska staten svajar. I dag hör jag att Kommissionen äntligen börjat ta fram konkret förslag om euro-obligationer.För någon dag sedan skrev Paul Krugman … Fortsätt läsa Bromsmaskinisterna

Jag hörde på SR Ekot att regeringens Birgitta Ohlson tillsammans med ytterligare några (rika) medlemsländer gör uppror mot den försiktigt expansiva EU-budgeten. Det är politik för fortsatt ojämlikhet, fortsatt social och ekonomisk obalans och fortsatta eurokriser ad infinitum. De rika slåss för sina privilegier, mot fördelningspolitiska ambitioner. Göran Perssons regeringar drev samma hårda linje tillsammans … Fortsätt läsa Europas konservativa

Jag kan inte släppa upploppen i London i augusti. De tränger sig på. Ett nummer av Guardian Weekly har legat på skrivbordet rätt länge nu. Där stod att den brittiska krisbekämpningen via hårda åtstramningar inte fungerar så bra. Ungdomsarbetslösheten stiger. TUC, som är brittiska LO, har visat samband mellan just unga arbetslösa och upploppen. Några … Fortsätt läsa England igen