Nu får Richard Goldstone kritik av de tre kollegor – från Pakistan, Irland och Storbritannien – som var med att skriva "Goldstonerapporten" om Israels och Hamas övergrepp i samband med Gazakriget. De anser fortfarande att hela rapporten gäller. Inget har förändrats.

Så har avslutar de sitt statement: "The report has triggered a process that is still under way and should continue until justice is done and respect for international human rights and humanitarian law by everyone is ensured."

Tyvärr tror jag de har fel. Goldstones vacklande har nog släckt det sista lilla hoppet om att Internationella brottsmålsdomstolen trots allt ska engagera sig.

På senare tid har jag läst artiklar om den indiska folkräkningen. Landet är på väg i kapp Kina. Förra veckan såg jag den mörkare sidan. Andelen flickor i åldrarna 0-6 år sjunker. 2001 gick det 927 flickor på 1000 pojkar. Nu har det sjunkit till 914. Det är ingen slump. Det är dystert bevis att kriget mot kvinnorna intensifierats. Fler foster med kvinnokön aborteras och fler nyfödda flickor dödas. 

Rättvisa mellan könen uppstår inte av sig själv som ett slags moderniseringsprocess. Ny teknologi ökar möjligheterna att sortera och döda. Lagstiftning och förbud verkar inte heller hjälpa. Antalet "saknade kvinnor", de svarta hålen i folkmassan, de som inte fick leva ökar. På engelska kallas det gendercide. 

När människor dör av bomber blir rubrikerna stora. När unga nyfödda flickor kvävs, förgiftas eller dränks blir det möjligen enstaka notiser. När ska männens globala krig mot kvinnorna diskuteras i FN:s säkerhetsråd?