Jag fick nypa mig i ögonlocken när jag läste Jonas Thente

Det pågår en diskussion om Stina Wirséns sätt att rita en svart liten flicka i filmen "Liten skär och alla små brokiga". Några uppmärksamma har påpekat att flickans ansikte påminner om välkända rasistiska stereotypa avbildningar av svarta. I synnerhet på filmaffischen, som dragits in. Det är lite uppseendeväckande att en suverän illustratör som Stina Wirsén inte såg likheten mellan sin figur och traditionen.

I dag kommer Thente till Wirséns undsättning i en text som är ännu mer uppseendeväckande, med rubriken "Jag fick nypa mig i öronen när jag hörde att barnfiguren var rasistisk". Indignerat skriver han att hon anklagats för att vara rasist. Har hon? Jag uppfattade debatten som en om hennes teckning och att den anslöt till en rasistisk tradition. De som uppmärksammat bilden kallar han "kvoterade kvasiforskarna". Vad menar han med det? Att de kvoterats in på sina utbildningar pga din hudfärg och inte för sin kunskap? Det är i sådant fall ett klockrent rasistiskt — och riktigt lågt — argument. Men innebär det att Thente är rasist? Naturligtvis inte. Bara att han i ilskan tillgripit ett gammalt stereotypt argument.

Det är ju som Marcus Priftis skriver i sin kloka bok Främling vad döljer du för mig? (som precis kommit ut) att det inte är intressant vad vi är, men vad vi gör. Rasismen genomsyrar både samhället och våra egna liv. Alla trampar fel ibland. Det finns ingen anledning att släpa varken Wirsén eller Thente till moraldomstolen. Däremot finns det anledning att uppmärksamma, ha invändningar och säga ifrån när handlingar är oacceptabla.

Jag tycker att Stina Wirséns gulliga lilla tjej är rätt oacceptabel. När Makode Linde använde samma blackface-stereotyp i den berömda tårtan på Moderna museet var han väl medveten om ansiktets historiska laddning och innebörder. Stina Wirsén använde det aningslöst. Det är skillnad.

Dessutom verkar Jonas Thente inte förstå hur de akademiska belöningssystemen fungerar. Han skriver att några humanister slog larm om Wirsén för att öka sina chanser att få forskningspengar. Men att delta i den offentliga debatten är nog det sista som belönas på universiteten. "Man måste göra rubriker för att få in stålar," skriver han. Verkligen?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s