SVT har beslutat att nyhetsredaktionen ska få återuppta sin granskning av bolagsstyrelsernas monokroma vithet. Det är bra. Men det är fortfarande förbjudet att tala om hudfärg som grund för orättvisa i public service. Problemet ska formuleras med andra ord. Jag antar att man ska använda begreppet "invandrarbakgrund". Men i hur många generationer kan man använda den kategorin om människor? Eller kanske "annan etnisk tillhörighet". Men vad tusan betyder det? Kan någon förklara? Hudfärg är verkligen inte heller riktigt bra. Jag anser nog att rasifierad är en väldigt bra orduppfinning. Det associerar till klassisk biologisk rasism (hudfärgen) men fungerar superbra för den nya kulturellt baserade rasismen. En svensk jude blir, i det antisemitiska våldets skugga, lika rasifierad som en afro-svensk — men på lite annat sätt, i en annan kontext.

Jag gjorde en motsvarighet till SVT:s granskning, men av facket i höstas i Expressen kultur. Resultatet var lika nedslående. jag skrev bl a så här:

"Men det blev ännu värre när jag letade namn som antydde utomeuropeisk bakgrund. I TCO-förbundens styrelser finns ingen alls. I de fjorton LO-förbundens hittade jag fyra, av sammanlagt 166 ledamöter. Att betrakta fackföreningsrörelsens ledning är, med Sara Ahmeds ord, "som att stiga ner i ett hav av vithet." "

[ … ]

"Spelar det någon roll? Javisst. Sverige är ett segregerat land. Det har dragits en "colour line" mellan olika erfarenheter. Vi kan beklaga, men knappast förneka den. Facken spelar en mäktig roll i svensk samhällsdebatt, utan dem skulle jämlikhetspolitiken vara omöjlig. Men hur påverkas deras orienteringspunkter när de på "fel" sida om den hindrande linjen inte finns med vid beslutsborden? Då minskar chansen att någon närvarande bråkar om rasdiskrimineringens konsekvenser och hur den skär genom klassamhället. "

Läs hela här.

I Dagens arena, i dag, summerar jag några symbolpolitiskt viktiga bakslag, i förhållande till SD, under den senaste tiden.