Att hälsa på varandra

Hur kommer jag reagera när en judisk eller muslimsk kvinna vill hälsa utan att röra mig, utan i stället genom att lägga högerhanden över sitt hjärta? Jag kommer inte bli upprörd, men säkert komma av mig en aning och antaglig bli lite upplivad. Helst vill jag fråga, inte för att klandra, men för att få veta varför. För de flesta religiösa levnadsregler — som troende följer för att känna att de lever i sanning — har jag lärt mig ana orsaker och sammanhang. Men att inte röra när man hälsar på motsatt kön förstår jag inte. Så jag skulle be att få fråga för att lära mig förstå.

Min respekt för sedvanan kan säkert förklaras av att jag är man. Och regeln har säkert samband med patriarkala maktförhållanden, ungefär som huvudsjalen. Men att inte skaka hand skadar ju ingen. Så varför bli så upprörd? Tiilhör inte tolerans för olika hälsningsregler de mest enkla att leva med i en sammantvinnad värld där olika kulturer och kosmologier måste samsas? Att bli kränkt av oviljan att ta i hand avslöjar en uppblåst självuppfattning.

Att ha kritiska synpunkter på andras normsystem är en rättighet i den mångkulturella verklighetens ständigt pågående samtal och förhandlingar. Men samexistensens andra sida är att också vara tolerant, att lämna folk i fred — i synnerhet om deras livsval eller etiska regelsystem inte skadar andra. Det senare förstod redan den ofta missuppfattade Voltaire. 

"Handskakningsaffären" i MP har gjort Sverige mer inskränkt och förkrympt. Att höra Gustav Fridolins tvärsäkra svar i gårdagens radio var deprimerande. Nu ska MP skriva regelbok. Kommer den föreskriva om partimedlemmar ska kindpussa, ge kram eller ta i hand? Ska en miljöpartist få bada topless? Bära slöja? Köra motorcykel med turban? Jag trodde Sverige var ett mer öppet och internationellt sinnat land än skriftliga uppförandekoder för att begränsa "det främmande" (som danska nationalister brukar säga). Jag trodde MP var ett parti som bands samman av åsikter och ståndpunkter. Vad den dissade muslimska miljöpartisten har får åsikter, det mest intressanta, har ju aldrig granskats.

Jag tror att hela affären grundar sig i ett djupt främlingskap inför religiös övertygelse. Ja, en skräck för religion som blockerar alla möjligheter till den nödvändiga dialogen, som sedan kan utmynna i enig oenighet — dvs samexistens och tolerans.

I går kväll pratade jag med en kvinna som har sina barn på den judiska skolan i Stockholm. En av barnens lärare är en ung kvinna som inte vill hälsa med kroppsberöring. Vad säger Gustav Fridolin? Är hon olämplig som lärare? Ska regler för  hälsningsnormer ingå i lärarlegitimationen? Jag misstänker att han tycker det. Så sorgligt. Så inskränkt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s