En tillfällig glänta

(Expressen 6/10 2020)

När jag slutade gymnasiet våren 1977 var Sverige världens mest jämlika land — kanske till och med världshistoriens. En del sade att det också var det mest demokratiska. Det var en unik tid. Själva krönet.

                Men hur kunde det bli så?

                Då var svaret ganska enkelt. Sedan blev det mer mångtydigt. Och med den nationella konservatismens genombrott är det på väg att bli en stridsfråga. Var det svensk särart eller politisk mobilisering som gjorde Sverige så radikalt? Ekonom-historikern Erik Bengtssons ”Världens jämlikaste land?” är ett skarpt försök att avvärja svärmeriet för svenskheten. Jämlikheten var inte ett svenskt öde. Den var en revolution.

                1977 var jag helt införstådd med en rätt sliten historieskrivning om hur folkrörelserna, socialdemokratin och den sociala reformismen hade lyft Sverige från en fattig utkant till ett lysande exempel för resten av världen. Det utgjorde en stolthet. Kanske ett högmod. Berättelsen grundlade en avskärmad svensk exceptionalism, men med politiska förtecken.

                Nu växer en konkurrerande exceptionalism sig stark. Den betonar kontinuiteten i stället för genombrottet. Det var de fria bönderna, sockenstämmorna, djupa skogarna och uråldriga jämlikhetstraditionerna — en uråldrig mentalitet — som lade grunden för det svenska undret. En historisk berättelse om nationell särart.

                Men Erik Bengtsson hävdar att bönderna aldrig var särskilt fria och att sockenstämmorna var hårt exkluderande. Det svenska bondesamhället var i vissa avseenden visserligen friare än övriga Europa. Men det finns ingen kontinuerlig linje fram till jämlikhetens epok, skriver han. Under 1800-talet var Sverige i själva verket ett extremt ojämlikt land, med större egendomsskillnader än USA och stora delar av övriga Europa.

 ”I Sverige var det så lågt i taket, att folket måste fara ända till Minnesota för att räta upp sig”, tänkte den egendomslösa Ulrika i Vilhelm Mobergs berättelse om utvandringen som en flykt från svenskt förtryck.

Erik Bengtssons bok ingår i den våg av intresse för ojämlikhetens förmåga att utlösa stora historiska förändringar, som den franska ekonomen Thomas Piketty gått i spetsen för. När Piketty i sin senaste tegelsten ”Capital and Ideology” undrar över den svenska gåtan — hur ett så utpräglat orättvist land så snabbt kunde bli det mest jämlika — stödjer han sig på just Erik Bengtssons forskning.

Piketty visar hur hela Europa i samband med första världskriget började beskatta de rika på ett helt nytt sätt, eftersom ojämlikheten hade blivit samhällsfarlig. I de flesta länder var det borgerliga politiker som utvecklade jämlikhetspolitik och välfärdssystem. I det avseendet var den svenska utvecklingen inte alls exceptionell.

Men frågan varför Sverige ändå gick längre än alla andra kvarstår. Erik Bengtsson har en övertygande hypotes, som är bokens energicentrum.

År 1900 var Sverige inte bara ett av de mest ojämlika utan också bland de mest odemokratiska länderna i västra Europa. Bara Ungern hade en lika hårt begränsad rösträtt. Det innebar två saker. Att rösträtten och den sociala frågan blev starkt sammanlänkade. Och att rösträttsrörelsen blev en sällsynt bred koalition av småfolk, arbetare, medelklass och liberal intelligentia. Alla var ju uteslutna. Så var det inte i övriga Europa. Den svenska högern hade barrikaderat bort sig själva till en liten världsfrånvänd elit. Omvandlingen fick därför en väldig kraft, som när en damm brister. I Sverige utvecklades på så vis en speciell politisk dynamik. Med skickligt strategiskt agerande lyckades Socialdemokraterna sedan vidmakthålla den folkliga koalitionen långt in på 1970-talet.                

Därför var Sverige världens mest jämlika land när jag slutade skolan. Ett drygt årtionde senare bytte landet — även socialdemokraterna — rörelseriktning med de snabbast växande inkomskillnaderna i Europa.

                1900-talet blev en tillfällig glänta i skogen. Att den nu växer igen är ett utfall av politisk vilja, precis som det var när den röjdes ren.  

Erik Bengtsson: Världens jämlikaste land?

(Arkiv förlag)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.