Reinfeldt – Reagan

Det har kommit två nya rapporter om svensk ojämlikhet. SNS Inkomstfördelningen i Sverige har fått mest uppmärksamhet (men inte på borgerliga ledarsidor, naturligtvis). Att näringslivets tankesmedja SNS oroar sig över växande klassgap är redan i sig självt en intressant signal. De ligger därmed i takt med IMF:s nya intresse, som jag skrivit om tidigare i höst på bloggen.

Nu är den lilla rapporten ganska oläslig. Att ojämlikheten ökat sedan 1980 är en väl känd sanning. Men det verkar som att SNS måste bevisa den supervetenskapligt för att deras läsare verkligen ska tro på verkligheten. 

Men där finns två intressanta uppgifter.

Sverige är i dag lika ojämlikt som USA var 1980, det vll säga när Ronald Reagan blev president. Den upptäckten fick mig att studsa till. Plötsligt blev det så konkret. Om utvecklingen fortsätter kan därmed  Sverige om 30 år vara lika ojämlikt som USA är i dag.

Rapporten grubblar också över orsakerna till växande skillnader. Det är en stor internationell debatt som pågått i säkert 20 år, mest i USA.  Inga säkra svar verkar finnas. Ett gemensamt drag i de flesta länder verkar vara att orsaken inte finns bland låginkomsttagarna, utan i första hand att de rika blivit enormt mycket rikare.

SNS visar nu att det är kapitalinkomsterna, inte lönerna, som vidgat gapet. Där slutar de. Men man kan ju tänka vidare på egen hand. Det leder åtminstone mig till frågan hur produktivitetsökningarnas vinster fördelas. Tidigare tillföll en stor andel löntagarna (i form av ökad lön och mer ledighet). Men den stora förändringen de senaste decennierna är att deras andel krympt och företagen kapat åt sig en allt större andel som vinst — och i förlängningen aktieutdelningar, dvs kapitalinkomster åt de rika. En inte särskilt långsökt förklaring till ojämlikhetsökningen är helt enkelt kampen om värdet av den ständigt högre produktiviteten — Karl Marx och klasskampen med andra ord. Och den slutsatsen kommer egentligen från SNS, inte från mig, men de vill inte skriva ut slutsatsen av sina resultat.

Att intresset, och oron, över ojämlikheten ökat är enkel. Fler och fler forskare, inte minst på IMF, varnar för att gör hela systemet instabilt. Kraschen 2008 förklaras nu ofta av just ojämlikhet och att amerikanska löntagare förlorat mark under många år.

En mer läsvärd rapport har kommit från Institutet från framtidsstudier. En antologi med titeln Utanförskap. Där finns samma uppgifter om växande skillnader och kapitalinkomsterna som drivande orsak. Men den har en helt annan analyserande ansats. Den går därför att läsa. Med kapitel om skola, ungdomar i lång arbetslöshet, kriminalitet och boendesegregering. Anna Gavanas skriver återigen om sina superintressanta studier om de som arbetar i gråzonen mellan reguljära och irreguljära förhållanden. Många resultat är inte snälla mot Reinfeldts regering. Det så kallade utanförskapet har helt enkelt ökat. Regeringens politik har den här hösten slagit tillbaka med en skarp örfil. Så här om socialbidrag: "Risken att bli kvar i långvarigt bidragstagande från ett år till ett annat är avsevärt högre på 2000-talet än på 1990-talet, den är till och med högre än under de värsta krisåren."

SNS-rapporten kan laddas ner som pdf, men inte den från Institutet för framtidsstudier (den som letar bland deras mindre nerladdningsbara publikationer hittar en del som i omskriven form finns i antologin). 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s