Kompromisslös modernist

Edward Glaeser: Stadens triumf.

(SNS förlag. Översättning: Patricia Wadensjö)

Edward Glaeser älskar städer. Hans tilltro till deras förmåga att skapa bättre liv är obegränsad. Men så fort han ska bestämma vad en stad på 2000-talet egentligen är börjar problemen. Hans definition verkar hämtad från hans barndom på Manhattan: ”det täta gytter som bildar små prickar på klotet”. En resa genom vilket land som helst avslöjar en annan verklighet. Städerna har förvandlats från tydligt identifierbara platser till stora utspridda landskap med komplicerade kommunikationsleder och helt nya livsmiljöer. Staden har triumferat, skriver han. Men vilket slags stad?

Det var länge sedan Manhattan eller de stora boulevarderna i Paris var matriser för modernt stadsliv. I dag måste man i stället föreställa sig de urbana landskapen i södra Kalifornien, nordvästra Europa (Nederländerna – Ruhr – Frankfurt) eller de snabbt växande på södra halvklotet för att kunna diskutera stadslivets befriande och förtryckande aspekter. De utmärks inte av en samlande stadsfilosofi, men av många samlade.

Edward Glaeser är ekonom vid Harvard och knappast inskränkt. Det är därför lite gåtfullt att han så hämningslöst kan upprepa de märkliga föreställningar som omger svärmandet för så kallat ”täta” städer, det vill säga de där man accepterat extremt hög exploateringsgrad. Han lever trots allt i USA — och hans bok är synnerligen amerikansk — där gamla uppdelningar mellan förort och innerstad helt förlorat relevans. Man märker att han vet. Stadens triumf är nämligen perforerad av läckor, men med en ganska charmig kombo av entusiasm och självbedrägeri bortser han från dem.

Hans bärande argument att städer utgör historiens mest kreativa livsform är inte kontroversiellt. Men hans förenklingar är fördummande. Beskrivningen av relationerna mellan storstad och landsbygd/småstad mellan 1800 och 1945 är otillåtligt ensidig. Och hur kan man 2012 påstå att staden modell Manhattan skapar mer kreativt arbetsliv än den utspridda och gröna staden? De stora postmoderna sprången inom bioteknik, medicin och digital teknik har ju kommit vid universitet och forskningsparker nedsänkta mellan träd och motorvägar. De gamla stadskärnornas uppsving orsakas av innovationer inom uteslutande den finansiella ekonomin och turistindustrin, som båda vilar mer på löftesrik aura än reella värden.

USA:s utspridda villastäder är en ekologisk katastrof. Men Glaesers beräkningar av olika ”ekologiska fotavtryck” får tyvärr inget genomslag i amerikansk debatt. Som nyliberal ekonom tror han att ekonomiska incitament kan få amerikaner att överge villorna, livet i bil och i stället flytta till höghusen. Men berättelsen från Houstons gröna stadsdel Woodlands bekräftar det självklara: att människor flyttar dit eftersom livet där blir behagligare. De väljer inte för pengarna, men för att få ett annat slags stadsliv.

Oviljan att förstå de nya postmoderna stadslandskapen gör Glaesers bok stadspolitiskt irrelevant. Han undviker att brottas med frågor hur man utan tvångsförflyttningar kan omvandla dem till ekologiskt hållbara. Utmaningen är ohyggligt svår. Hans gamla drömmar om Manhattan är mer hinder än hjälp. Europas storstäder växte, åtminstone fram till 1980-talet, längs spårbunden kollektivtrafik och har därför bättre utgångsläge att kombinera grön sprawl med klimatsmart utveckling.

I motsats den svenska nyurbanistiska tomteligan är Glaeser kompromisslös modernist. Han älskar skyskrapor, betraktar hissarna som trottoarer och skriver i skuggan av Le Corbusier. Det är helt klart det roligaste med hans bok läst som möjligt inlägg i svensk debatt. Motvilligt accepterar han att fransmännen inte rensat rent i Paris historiska kvarter och byggt skyskrapor längs boulevarderna. Glaeser är en konservativ modernist. Staden har triumferat — men en helt annan än den han växte upp i och fortfarande drömmer om.

Per Wirtén

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s