Vågar Europa stå upp för integritetsskyddet?

;Den enorma övervakningsapparat Edward Snowden avslöjat är ett tillspetsat uttryck för tidsandan. Övervakning och säkerhet har blivit övergripande värderingar som präglar samhällets alla delar. De märks långt in i det gemensamma livets kapillärer: i hem, på förslkolor och arbetsplatser. Men inte bara i form av kameror och avlyssning, utan också i ideologier kring bland annat skolpolitik och stadsplanering. Allt ska kontrolleras. Allt ska vara synligt. Att demokrati i vissa sammanhang börjat definieras som ”genomskinlighet” är ett litet exempel på viktiga glidningar

Den enorma övervakningsapparat Edward Snowden avslöjat är ett tillspetsat uttryck för tidsandan. Övervakning och säkerhet har blivit övergripande värderingar som präglar samhällets alla delar. De märks långt in i det gemensamma livets kapillärer: i hem, på förslkolor och arbetsplatser. Men inte bara i form av kameror och avlyssning, utan också i ideologier kring bland annat skolpolitik och stadsplanering. Allt ska kontrolleras. Allt ska vara synligt. Att demokrati i vissa sammanhang börjat definieras som ”genomskinlighet” är ett litet exempel på viktiga glidningar.

Viljan att övervaka har växt till ett gift som metodiskt försöker slå ut det öppna samhällets förutsättningar: att det finns skyddade zoner av ensamhet och personlig integritet.

Ingen borde med andra ord blivit förvånade över Snowdens avslöjande. Men kontrollarbetets omfattning och hänsynslöshet är så exceptionell att ingen kan stå oberörd. Känslan av faktisk maktlöshet är överväldigande.

Barack Obamas försäkran att övervakningen inte berör amerikaner men ”utlänningar” var en ren provokation; en oförlåtlig fräckhet mot resten av världen. Vad ska vi göra? Den amerikanska staten är bortom vår demokratiska kontroll. Att lämna Facebook borde vara en självklar protesthandling för alla. Men sluta maila? Sluta skicka sms?

I tisdags hade Europaparlamentet en extradebatt, som egentligen var ett stort protestmöte mot övervakningen. Viviane Reding, rakryggad kommissionär för integritetsfrågor, kommenterade redan i helgen syrligt hur Europas regeringschefer genom att aktivt försena EU:s nya dataskyddsregler visat sin motvilja mot starkare integritetsskydd. Att USA:s regering, och en storm av lobbyister från företag som Google, försökt urholka kommissionens förslag framstår efter avslöjandet som helt logiskt.

Grundregeln måste vara att när européer använder tjänster från Google, Facebook och andra amerikanska företag ska de skyddas av europeisk lag. Det skulle åtminstone minska maktlösheten en aning.

EU-kommissionen har tillsammans med Tyskland och Frankrike tidigare visat rättslig stridsvilja när Google, via sina ”kamerabilar”, kränkt medborgerliga rättigheter. Nu är det upp till bevis igen. Vågar Europa?

Obama försökte i sitt tal påskina att behovet av säkerhet leder till allt större ingrepp i den personliga integritet. Det är inte sant. Hoten mot människors liv och säkerhet har inte alls ökat — de har minskat. Vi lever i en säkrare värld än någonsin. Den internationella terrorn ökar inte och krigen blir färre. Övervakningssamhället vilar på en bluff. I själva verket ökar det känslan av osäkerhet genom att undergräva den mellanmänskliga tilliten. Det är den grundläggande bluffen vi måste börja angripa.

I sin nu berömda intervju med Guardian (10/6) sade Edward Snowden så här: ”I don´t want to live in a world where there´s no privacy and therefore nor room for intellectual exploration and creativity.” Hans ord behöver bli allas gemensamma.

Per Wirtén

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s