Jag har skrivit ledaren på Dagens arena i dag. Den är ett försök att skaka liv i ett förslag Viktor Barth-Kron lade fram i DN efter karvallerna i Husby.

Bland annat skriver jag så här:

"Barth-Kron hade tre olika förslag, alla omvälvande. Knyt politikerna närmare sina valkretsar. Gör stadsdelarna mer självständiga i ett slags "federalt" system. Eller mest radikalt: dela upp Stockholms kommun i flera mindre.

Att stora sjok skulle lämna Stockholm är naturligtvis rätt osannolikt – men också det mest lockande, kanske även rationella, av de tre förslagen. Hans artikel verkar ha passerat spårlöst genom debatten. Men han träffade ett av Storstockholms centrala nervsystem. Var och hur ska beslut egentligen fattas?

Att dela upp Stockholm är inte taget ur luften. Det finns en historia då kommunen under 1900-talet växte genom att annektera omgivande delar. Sist in var ett väldigt motvilligt Spånga 1948. I dag skulle Spånga, Tensta, Rinkeby, Husby och Kista kunna vara en egen expansiv kommun. Samma sak med flera delar i södra Stockholm.

Victor Barth-Kron föreslog en utredning. Men tänk om initiativet kommer från andra hållet: från medborgare som vill lämna megakommunen och bli självständiga?"

Javisst, att dela Stockholm i mindre kommuner är en totalt orealistisk idé. Men det gör den inte mindre intressant. Läs hela ledaren här.