För två dagar sedan passerade jag det urspårade posttåget vid "Döda bron" i Huddinge. I morse hade ekots reporter kollat räls med fackliga representanter och kunde berätta om förfallet. I dag hör jag om nedrivna kontaktledningar norr om Stockholm. Nu går tågen på halvfart i alla riktningar.

Men när man (om man) når Centralen träder man in i en nyputsad shoppinggalleria. Ingenstans blir det stora politiska skiftet så koncentrerat uppenbart som på nya Centralen. Där ser man hur samhället tappat balansen. Hur pengarna styrts om till privata plånböcker från gemensamma investeringar. Man kan köpa kostymer, dyra tvålar, surdegsbröd och snabbmat. Men tågen, som huset en gång byggdes för, kommer inte längre fram eller spårar ur.

Centralstationen har fått renässans som monument över en epok.