Tack för att Jürgen Habermas fortfarande lever. Nyligen publicerade Dagens arena ett tal han höll i februari för tyska SPD. Det är naturligtvis lysande, träffsäkert och angeläget. Han borde hållt det för svenska SAP också, men av dem hade han antagligen betraktats som byfåne.

Han slutar med fyra punkter, ett slags strategisk politisk agenda, som jag helt ansluter mig till (och berört i olika texter sedan eurokrisen bröt ut).

1. Det är dags att acceptera ett EU i olika hastigheter. Habermas formulerar det som att en Euro-Union behöver utvecklas. Det är redan ett slags de facto, men behöver formaliseras. Sedan kan man tänka en yttre ring för unionsmedlemmar som inte vill vara med i EMU, som Sverige och UK — som i praktiken därmed glider bort från EU:s kärnområde.Mitt tips har länge avrit att det är en helt oundviklig process. Euron har genom krisen blivit samarbetets motor. Valutan kommer inte försvaga EU, men stärka det.

2.  Det är dags att bryta med alla idéer om mellanstatligt samarbete, och i stället ansluta sig till gemenskapstanken. Dvs att stärka Europaparlamentet på Rådets bekostnad.

3.  Krishanteringen måste politiseras. Europavalen, med den nya ordningen där partigruppena utsett kandidater till kommissionens nya ordförande, är en chans. För första gången pågår nu verkligt europeiska val — men inte i Sverige där i synnerhet Socialdemokraterna skamligt bestämt sig för att inte låtsas om hur politiken nu förändras.

4. Habermas sista punkt är så bra att jag citerar (den engelska översättningen):

"Lastly the political elites would have to accept that the current comfortable situation has to end. They have to stop sealing off their domestic electorate from their European policies (the undemocratic decoupling of policies from politics) and they would also need to put an end to the populist mixture of Brussels-bashing on one hand and Europe-friendly but non-committal platitudes on the other, which they exhibit at home. Deviating from their routines, they must not try to win the fight of opinions only in the wake of public opinion polls, but they have to structure the fight with the objective of creatingopinions. Because up to now there exist mostly prejudices in the national public, but no informed and tested opinions that can really compete with each other."

;P.S.   Jag hörde P1 Morgons intervju i morse med Guy Verhoftstadt som är den liberala gruppens kandidat till kommissionens ordförande. Jag gillar honom mer för varje år. Vilken suverän federalistisk populist han är! Lika uppmuntrande som grönpartisten Daniel Cohn-Bendit, som han ju skrivit en bok med: For Europe! — Manifesto for a postnational revolution in Europe. Den är bästa medicinen mot inskränkta svenska socialdemokrater och vänsterpartister.