Ansvaret är vårt

I går var det premiär på Ansvaret är vårt/Tingsten på Stadsteatern. Det blev precis så bra som jag hela tiden vetat — och det lät på publiken som att det var lätt succé. Robert Fux är helt lysande som Tingsten, ensam på scen i nästan två timmar. Carolina Frändes regi och idéer kring uppsättningen fungerade perfekt, allt klickade samman. Och naturligtvis är Joakim Stens text suveränt lyckad. En höstmorgon 1958 glider liksom över i vår tid. Tingstens ord och tonfall hämtas upp och får liv. Mitt bidrag är att ha skrivit Tingstenboken som Sten utgått från. Sista meningen i boken är "Han är tillbaka". I går kväll kändes det verkligen så. De avslutande minuterna ekar ut över Sverige och Europa hösten 2014.

Jag har blivit enormt glad av att äldre personer, som arbetade med Tingsten eller kände honom, säger att jag lyckats fånga hela den komplicerade och sönderslitna mannen. En av dem, Olof Ruin, så premiären i går.

Men det känns ännu större när en yngre trio — Frände, Sten och Fux — upptäcker hur Tingsten talar in i vår tid, är angelägen. är viktig och sedan gör en sådan här föreställning. Då känns det som att jag faktiskt uträttat något. Recensionerna kan inte bli annat än lysande, som Expressens i dag.

Nästa vecka kommer antologin Rasismen i Sverige med Devrim Mavi och Lawen Mohtadi som redaktörer. Jag har bidragit med en nyskriven text om varför Sverige, trots fyra år med SD i Riksdagen, inte blev ett Danmark. I dag publicerar SvD kultur en ordentligt nerkortad version av boktexten. Läs artikeln här.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s