Blir Hillary Clinton USA:s nästa president? Min inställning till henne blir bara mer och mer ambivalent. Om tolv månader ska hennes utmanare i primärvalen stå klara. De som försöker attackera från vänster kommer vara chanslösa, trots opinionsskiftet i sakfrågor. Drömmarna om Elizabeth Warren är tunna som tyllgardiner. Räkna med Hillary.

I senaste American Prospect (med suveränt tema om läget i Demokraterna, jag bloggade för några dagar sedan) finns en intervju med den gamla politikjournalisten, och Clintonologen, Walter Shapiro som extremt intressant fångar min egen (och många andras) ambivalens, men också varför hon är partiets bästa kandidat. (Finns inte utlagd på deras hemsida).

Det finns tre starka invändningar mot henne:

1. Hennes nära relation till Wall street och den finansiella sektorn. Hennes ekonomiska politik är konservativ. Hon kan säkert driva fackliga krav på höjd minimilön och ny arbetsrätt, men absolut inte reglera finanssektorn. Shapiro: att angripa Wall street "would be for her an Olympic-level gymnastic trick."

2. Hennes militarism och nära relation till det militärindustriella komplexet. I sin första ansats att distansera sig från Obama kritiserade hon hans brist på militär beslutsamhet i Syrien. I Bob Woodwards bok Obamas War är hon, som ensam i administrationen, lojal med militärens syn på kriget i Afghanistan. Shapiro: Hon är visserligen ingen "Dick Cheney groupie" men det oroar mig att hon säkert är den av demokraternas kandidater "who would do the least to rein in the National Security Agency an all the leftover aspects of the "war on terror". Sadly, both Hillary and Bill know that civil liberties is that which closes on Saturday night."

3. Hon är en Clinton. De är en "familj" omgivna av obrottsligt lojala, men starkt ogillade av många som hållt sig utanför. Det finns en "Clintonkultur" som verkar framkalla kalla kårar. Hon tillhör en gammal politisk krets i demokraterna. Har hon verkligen ställt om till de nya väljargrupper, tonarter och allianser som präglat partiet de senaste tio åren? Hon präglades av en helt annan epok. Shapiro (och det här är intressant): "Remember that the Bill Clinton administration at its most successfull was the Democratic answer to Reaganism. [ … ] To some extent electing Hillary Clinton in 2016 could continue a debate with Ronald Reagan that no one else in American life is still having. [ … ] But a Hillary presidency would be still framed by the Democratic memory of those horribly years in the wilderness in the 1980s".

Men det finns också starka saker som talar för henne. Hon kommer ha en helt annan handlingskrfat än Obama. Shapiro: Hon har genomlevt två katastrofalt illa organisared administrationer, Bill Clintons och Barack Obamas. "She would come into the White House with a greater understanding of White House dysfunction than anyone in Democratic Party history". Hon behärskar det svåra maskineriet i Washington.

Shapiro tror också, väl optimistiskt, att Hillary kan hjälpa fram demokratiska valframgångar i kongressen och i delstaterna. "And I would much rather have a president with a majority to govern, even if the decisions she made were not always decisions I agreed with, than another eight or four years of a Democrat hamstrung by a divided Congress."

Vilken Republikan får hon möta? Det är faktiskt osäkert om någon kan slå henne. Kanske Jeb Bush, om han ställer upp. Mitt tips är en outsider: libertarianen Rand Paul. Han kan lyckas med en Obamaeffekt. Shapiro nämner honom: "In the remote chance that Rand Paul got the nomination, it would be interesting to see a Republican running against a Democrat with the Republican running to the left on national security."