I dag noterar Amanda Björkman på DN ledare att Jimmie Åkesson inte har några svar på frågor om flyktingkatastrofen. Han skyller på andra och vägrar föreslå hur situationen kan lösas. Det är inget nytt. SD har aldrig haft fungerande alternativ för sina (enda) huvudfrågor invandring, ayl och integration. De har bara varit emot: "vi behöver inte ta ansvar, allt är ju ert fel". För ett parti med 17 procent i opinionsmätningarna är den hållningen pinsam.

Men det som hänt de senaste dagarna är mer intressant än så. Det är ju SD:s politik — murarna, taggtråden och försöken att hålla bort flyktingarna — som nu kollapsat. I Sverige verkar SD därför ensamt om att försvara den dominerande politiken. För första gången har de hamnat i situationen att de försvarar en gammal politik, t ex Dublinförordningen, och det politiska etablissemanget i Europa. De är inte i opposition. Jag önskar att det kunde uppmärksammas. Det är ett litet rollbyte — men inte ett obetydligt.