(Skrivet med Grethe Rottböll, Expressen 14/12 2023).Ramavtalen mellan författare och förlag är föråldrade och därför har vi i Sveriges författarförbund nu begärt att de ska omförhandlas. Det är en stor händelse för landets författare. I avtalen regleras hur mycket vi ska få betalt för vårt arbete, vår upphovsrätt och rätten att få veta vad som händer med våra verk.

De ramavtal vi har nu skrevs i en helt annan tid. Då var pappersboken det förhärskande så kallade primära formatet, medan ljudboken fortfarande var det sekundära. Då var det helt okej med en lägre royalty på ljudböcker. Att det blev en ljudbok eller pocketbok var grädde på moset och ett ytterligare bevis för att boken blivit populär och kunde genom fler format finnas på marknaden under längre tid. Den inbundna pappersboken var det formatet som gav den stora inkomsten och det var där avtalet hade sin ekonomiska bärighet och tyngdpunkt.

Nu råder i allt större utsträckning det omvända förhållandet.  I synnerhet genrelitteratur som spänning och feelgood ökar tack vare den nya massmarknaden för strömmade ljudböcker på i första hand Storytel och Bookbeat. Men det som inte ökat utan i många fall minskat med de nya förhållandena är författarnas inkomster.

När vi redovisar de dåliga siffrorna säger branschen att vi har fel, att det inte stämmer, att vi inte förstår, möjligen ljuger vi eller författarna. Hur det är med den saken skulle vi lätt kunna redovisa om många av våra medlemmar inte var bundna av sekretessklausuler. Vi vill gärna ha fel: varsågoda strömningstjänster redovisa gärna för oss, var så transparenta som det var EU:s avsikt när de beslutade om en ny upphovsrättslag.

 När det kommer till barn och ungdomsboken har situationen blivit ohållbar. Eftersom författarnas arvoden är avhängiga av hur lång tid man lyssnar blir barnboken den största förloraren. I stället för 15 – 20 kr för varje såld pappersbok får författaren så katastrofalt dåliga ersättningar som en dryg krona per lyssning. Det säger sig självt att ingen kan leva på det eller ens betala sina matkostnader. Detta i ett land där alla från politiker till föräldrar förlag och skola är överens om hur viktigt det är att barn läser.

Strömningstjänsternas affärsmodeller har inneburit att fler tar del av våra verk, men att ersättningsnivåerna för vårt arbete blivit lägre än någonsin.

Så ska vi enbart förhandla oss till högre royalty? Nej, så enkelt är det inte den här gången. Om barnboksförfattarna får fördubblad royalty blir det ändå bara två kronor per lyssnad bok. Det säger sig självt att en sådan modell inte är hållbar. Det måste till något annat.

Under lång tid har vi närt förhoppningen att branschen skulle vilja sätta sig ner tillsammans med oss för att hitta lösningar. Detta eftersom vi ju är de som vet minst om affären. Det är inte vi som förhandlar med strömningstjänsterna och vi vet heller inte hur mycket pengar det finns att tjäna i andra ändan. Men vi har författarnas inkomstsiffror. Och vi kan bara instämma när FN nyligen kallade strömningsplattformarna för ”winner takes it all -modeller” där bara en nålpeng sipprar ner till de som skapar innehållet. Vi vet att många av dem inte längre kan leva på sitt yrke, men att det finns förlag och strömningstjänster som lever gott och dessutom expanderar sin verksamhet utanför landets gränser. Vi vet att författarnas inkomster minskar även om det skapats nya framgångsrika genrer tack vare strömmade ljudböcker. Vi vet att många av dess genreförfattare tvingas till en orimlig hög arbetstakt för att få ekonomin att gå ihop.

Vi satte vår tillit till den nya EU-initierade upphovsrättslagens ord om ”skälig ersättning”, vilket vi tolkar som en i rimlig proportion till vad förlag och strömningstjänster tjänar. Likaledes hade vi hoppats på transparens, möjligheten att kunna förstå varifrån våra inkomster kommer. Vi har inte fått någotdera. Vi har väntat på att politikers intresse för läsfrämjande ska resultera i att författaren ska garanteras en rimlig ersättning och kunna fortsatt verka som professionella yrkesperson.  Vi har sökt kulturministern utan att få ett enda möte. Vi har vänt oss till förlagsbranschen, utan att något hänt.

Nu tar vi saken i egna händer.  Till sist är det vi som får ta ansvar för att bokmarknaden ska fungera. Vi hyser stark tilltro till att avtalsförhandlingar ska ge båda parter den kunskap som behövs för att formulera de nödvändiga ramar som kan förändra bokmarknaden till författarnas fördel.

Grethe Rottböll, ordförande Sveriges Författarförbund.

Per Wirtén, vice ordförande.