Naturen sätter inga fasta gränser

I sina svar på mina frågor fortsätter Nina Björk att hänvisa till en given natur. Att människan har en natur. Att den inte kan ifrågasättas. Att den har obestridliga gränser. Och det är ju precis där, i det där lilla ordet – bara fem bokstäver, men med oceaner av betydelser – som vi skiljer oss åt. Det är inget nytt. Människor har bråkat om begreppet natur i minst hundra år. I synnerhet sedan förtryckta grupper började ifrågasätta det ”naturliga” i att vara underordnade.

För varje år som går blir jag mer och mer skeptisk till det där ordet. I synnerhet när det används för att motivera politik. Existerande orättvisor har alltid försvarats med att de speglar naturens ordning. Men även befrielseprojekt från vänster har motiverats med att människan måste få leva i harmoni med sin natur. Det finns ingen som helst anledning att fortsätta acceptera de där argumenten. Att säga Natur är som att säga Gud. Konsekvensen blir att diskussionen tystnar. Man drar en gräns som politiken inte får passera. Dit men inte längre. Varför blir en irrelevant fråga. I sitt svar skriver Björk: ”Men här är det inte fråga om mänskliga värderingar. Här är det fråga om någonting som bara är, som är oss givet.” End of discussion.

Samma dag som min artikel om Björk publicerades i Sydsvenskan (1/12) fick jag mail från en vetenskapsjournalist. Han skrev att ”människan är 100 procent natur och 100 procent kultur”. En befriande enkel och bra formulering, tänkte jag. Och vem kan längre bena ut vad som är det ena och det andra? Naturen, biologin, kroppen – allt det där Björk verkar betrakta som givna kategorier är ju totalt integrerade med mänskligt handlande. Jag kan inte längre uppfatta dom som särskilt fasta, utan snarare hela tiden påverkade och satta i rörelse.

Är det här nåt att bråka om? Ja, jag tycker det. I takt med att det biologiska blir mer och mer indraget i det vi förändrar, manipulerar och omformar kommer frågorna. Vad är rätt och vad är fel. Jag vill slippa behöva stångas med argument som ”Naturens gränser” och ”Guds skapelse” när de avgörs. Vi behöver bättre måttstockar inför frågor om stamcellsforskning och manipulation av mänsklig arvsmassa. Är kloning av djur rätt eller fel? Varför?

Nina Björk nämner klimatfrågan. Den verkar ju tala mot mitt synsätt. Jordens resurser är begränsade och biosfären tål inte 150 år av kapitalistisk rovdrift. Men min slutsats är att krisen kräver ännu mer mänskliga ingrepp för att rädda situationen. Det finns ingen väg tillbaka. Det finns ingen självläkande Gaia. Människan kan inte stiga åt sidan, som Björk vill. Biosfären är vårt ansvar, och därför måste den i ännu högre grad in i det politiskt görbara.

Både Björk och jag har skrivit kritiskt om föreställningen att människan är en autonom individ. Hela den människosynen, som dominerat sedan 1800-talets början, kommer gå upp i rök inför de forskningsresultat – och de tillämpningar – som börjat strömma ut från laboratorier. Vi står återigen inför urfrågan: Vad är en människa? Natur och Gud är mest i vägen när den ska besvaras.

Jag har inga som helst invändningar mot försök att formulera en kroppens politik, som Nina Björk skriver om och även Helena Granström intresserar sig för i sin replik (Sydsvenskan 6/12). Inte heller när det kallas biopolitik. Tvärtom. Jag lyssnar med öron stora som elefanters. Men den behöver inte utgå från föreställningar om en fastlagd natur. Det är där jag väljer en annan väg, kanske en annan politik men framför allt andra argument.

Att varje människa ska dö är en biologisk gräns som bestämmer våra liv. När den slår till tystnar alla mina argument. Men när människor dör, vid vilken ålder, är en samhällsfråga och ett resultat av politiska val. Så inte ens döden är längre en enkel fråga om naturens gång, Guds vilja eller människans öde.
 Per Wirtén

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.