Kärnkraften är historia

Ett år efter katastroferna i Fukushima dömer tidskriften The Economist ut kärnkraften som en misslyckad framtidsdröm. Om det ska bli några nya kärnkraftssatsningar i Europa krävs en helt ny teknologi som är både säker och lönsam — och det kommer inte hända inom överskådlig framtid.

Men svenska kärnkraftsvänner vägrar ge upp. Stefan Löfvéns första insats som Socialdemokraternas nya partiledare var att tala otydligt om kärnkraft. I veckan har Maud Olofsson stormat mot Jan Björklund för att han i regeringsarbetet ”aktivt motarbetat förnyelsebar energi”.

Efter att ha läst The Economists stora temasektion framstår den tyska energipolitiken som betydligt mer modern än den svenska. Där ska kärnkraften vara borta om 20 år. Beslutet har fått utvecklingen av solenergi att överträffa alla förväntningar. Tyskland har i dag ungefär lika stor solenergikapacitet som resten av världen tillsammans. Drygt tre procent av landets el kommer från solen, men varma eftermiddagar upp mot 25 procent. Energipolitiken är lika omstridd där som i Sverige. Men med helt andra förtecken. Merkel står fast vid avvecklingen och Socialdemokraterna kritiserar henne för att omställningen går för långsamt. Kärnkraften är historia.

För tio år sedan ventilerades en renässans för kärnkraften. Regeringar började diskutera nybyggen. Lobbyister surrade. Klimatkrisen fick enstaka gröna opinionsbildare att välja kärnkraft. The Economist visar i sina artiklar att renässansen redan upphört när Fukushima började brinna. Av de åtta nya reaktorer Storbritannien beslutade under kärnkraftsvåren kommer möjligen två att byggas.

Orsaken är enkel. Kärnkraften är helt enkelt inte lönsam. Elektriciteten blir för dyr. I takt med att elmarknaderna avreglerats har reaktorernas lockelser upphört. I de delar av USA där regleringarna avskaffats har planerna på nya kärnkraftsverk skrotats. Men där de fortfarande finns kvar fullföljs däremot enstaka beslutade, men extremt dyra, reaktorer.

Vem som helst kan också bli avskräckt av Fukushimas konsekvenser. Bara att städa upp de havererade reaktorerna beräknas kosta minst 4 300 miljarder kronor — om det ens är möjligt. I dag fungerar bara två av Japans 54 kärnreaktorer. Om några veckor är det möjligt att alla stängts av. Det kan få ”symbolisk betydelse,” skriver The Economist. Att förstå att världen klarar sig utan kärnenergi är en mental och politisk omställning — en anpassning till verkligheten. 2010 stod den för 13 procent av världens elproduktion, ner från de 18 procent som gällde 1996. Minskningen kommer säkert fortsätta. Sedan Berlinmurens fall har antalet reaktorer i världen varit ganska konstant. Det enda land som satsar stort är Kina, men även där är kärnkraftens relativa betydelse försvinnande liten.

Den 7 augusti 1976 vandrade 5000 demonstranter genom Skåne. De skanderade: ”Vad ska väck? Barsebäck. Vad ska in? Sol och vind”. De var före sin tid.

Per Wirtén

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s