Blir det four more years?

Politik i Amerika är samtidigt kall som cash och lockande romantisk. Samexistensen är svår att förstå. I lördags stod jag och köade med 30 000 amerikaner för att få höra Bill Clinton och Barack Obama på valrörelsens slutvarv. Det blåste isande kallt över åkrarna på Virginias landsbygd. Vi gömde oss i toppluvor och yllefiltar. Timmarna gick. Mörkret föll. Men alla stod kvar. Tålmodigt entusiastiska. Ibland utbröt spontana talkörer: Four more years.

Skulle detta vara möjligt i Sverige, undrade jag och visste redan svaret.

Ändå har det varit en blek valrörelse med en oinspirerande president. Vid den här tiden för fyra år sedan stod Viriginias lönnar i höstglöd. Jag minns det som i går. Det var magiska dagar. I år tog orkanen löven och lämnade kvar ett landskap berövat på färg. Ingen är längre ”on fire”. Den tillfälliga elden har övergått till sammanbiten övertygelse.

Obamakampanjens högkvarter i Virginias huvudstad Richmond är luggslitet, möblerna begagnade och toaletten trasig. Men det är en bikupa med frivilligarbetare. Många av dem ser lite kantstötta ut. Virginia har blivit en avgörande swingstate. Ett äldre par har åkt hit från Kalifornien. Varje dag är alla ute och knackar dörr. Jag tar en mapp och gör samma sak i höstblåsten: Hi, I am from Sweden, doing som work for the Obama-campaign today.

Den mobiliserande kärnan är att alla aktivister berättar sin historia; varför de har engagerat sig. Vad kan jag berätta, blir frågan alla som lyssnar sedan ställer sig själva. Så omvandlas en kampanj till en rörelse med en filosofi. Berättelserna förenar.

Senare samma dag besöker jag republikanerna i samma stad. Regionchefen berättar att hon slutat läsa opinionsmätningarna. Då förstår jag att valrörelsen egentligen är över för Romney.

När Obama under det sena kvällsmötet, hes och trött, vänder sig till själva rörelsen vet jublet inga gränser: ”It’s up to you now. You got the power.” Antingen har man pengar, eller också har man politik. De flesta som köat i timmar har inget val — de har bara politiken och sina berättelser. När jag ser dem lägger jag alla mina reservationer åt sidan.

Per Wirtén

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s