En mindre Rushdie

Jag hade inte tänkt läsa Salman Rushdies memoarbok från åren han gömde sig undan fatwan. Men i senaste New York Review of Books skriver författaren Zoe Heller en nedgörande kritik av boken — och av Rushdies uppblåsta självbild — som får mig att piggna till. Jag kanske ska läsa den där boken ändå. Här är slutklämmen: "Some readers may find, by the end of Joseph Anton, that the world feels rather smaller and grimmer than before. But they should not be unduly alarmed. The world is as large and as wide as it ever was: it´s just Rushdie who got small." Den är både rolig och skarp. Läs den. 

Hon påminner om att Rushdie inte alltid varit den konservativa gestalt han blivit. Före fatwan tillhörde han dem som, tillsammans med Edward Said, jagade rasistiska stereotyper i litteratur och konst. Tillsammans lärde de oss se och identifiera dem. Rushdie var den mest kategoriska. Satansverserna var ju en frän, och oförglömligt fantasifull, attack på det rasistiska och konservativa Storbritannien. Båda var också lika fientliga mot islamismen. Said varnade tidigt Rushdie för att han lekte med elden. När boken började brännas av arga aktivister i Storbritannien tillhörde Said också de första som offentligt uttryckte avsky för protesterna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s