Soros vs Ström Melin

Jag är förstummad. DN:s kultursida har plötsligt börjat publicera långa debattinlägg om EU. I söndags drog George Soros sina välkända argument för euroobligationer och för att Tyskland, som spjärnar mot sådana, blivit det stora problemet för eurons framtid. Eftersom jag lyckligtvis inte är ekonom kan jag inte bedöma om euroobligationer verkligen skulle bli den mirakelmedicin Soros påstår, men det var längesedan jag ändå vågade dra slutsatsen att de är en  bra idé för att komma ur träsket.

Men ledarsidans Annika Ström Melin stretar mot i dag. Lika bra jag fortsätter min polemik mot henne (se mitt förra blogginlägg). Soros idé om euroobligationer leder nämligen nödvändigtvis till central och gemensam finanspolitik, i någon form, och det är Ström Melin mot: "vilket är en politiskt högst vansklig väg". Den slutsatsen kan man enkelt hålla med om. Men finns det något bättre alternativ? Ström Melin tycker man ska fortsätta som förut. Det tror jag är en riktigt dålig idé.

George Soros säger ju precis samma sak som statsvetaren (och EU-skeptikern) Sverker Gustavsson länge sagt: att euron antingen innebär sönderfall eller något slags federalism. Jag anser att dom har rätt.

Det var länge sedan jag började kalla mig federalist. Ibland undrar folk om jag ändå inte dragit några slutsatser av eurokraschen. Jo, det har jag. Som federalist har jag alltid varit för en decentraliserad federation — det ligger liksom i ståndpunktens natur. Men det har jag tvingats omvärdera. En gemensam valuta tror jag helt enkelt kräver mer centralism, i vissa frågor och i synnerhet då finanspolitiska, än vad jag egentligen skulle föredra. 

Men ska EU börja röra sig mot ett starkare centrum då krävs ökad demokrati via Europaparlamentet. Det är därför jag också stödjer idén att kommissionen kopplas tydligare till parlamentet, och ordföranden väljs igenom nästa Europaval, plus andra institutionella försök att skapa ett europeiskt demos. Ström Melin verkar inte våga släppa ordningen där EU är ett i huvudsak  mellanstatligt samarbete.

Soros pekar på ytterligare ett problem i sin artikel: skillnaderna i konkurrenskraft mellan valutans olika länder. Han menar att det kräver stora strukturreformer i många länder. Det är ju helt rätt. Men det kräver också någon form av effektiv fördelningspolitik, där resurser går från rika till fattiga i form av vettiga investeringar. Det kan aldrig ske utan a) ett starkt politiskt centrum och b) som har sin politiska dynamik utifrån klassiska politiska värderingar och inte nationella intressen samt c) att detta har demokratisk legitimitet, vilket dagens EU inte har mycket av.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s