Dags för södra halvklotet

Under 250 år har Europa och Nordamerika dominerat världen. Den epoken är över; inte om några decennier — utan nu. Förändringen är enorm och konsekvenserna stora. Den politiska och ekonomiska makten migrerar och tidigare självklarheter upphör. Världen verkar äntligen bli postkolonial på allvar.

Årets Human Development Report, från FN-organet UNDP, har det här stora skiftet som tema. Den heter ”The Rising South”. De första meningarna är omtumlande: ”Syds uppgång saknar historiskt motstycke i hastighet och omfattning. Aldrig har levnadsförhållanden och framtidsutsikter för så många människor förändrats så snabbt och dramatiskt.” Det handlar inte längre bara om Kina eller de så kallade BRIC-länderna. De har blivit draghjälp för länder och regioner över hela Syd som nu börjat utvecklas i positiva spiraler. Det gäller även Afrika söder om Sahara, en kontinent som för bara tio år sedan utmålades som hopplös.

Om några decennier kommer antagligen 2008 betraktas som vändpunkten. Länderna i Syd påverkades förvånansvärt lite av finanskraschen och världsekonomin blev beroende av södra halvklotets tillväxtzoner. Handel, bistånd, investeringar och politiska erfarenheter strömmar nu i växande grad mellan länderna i Syd. Det ensidiga beroendet av euroamerika övergår i mer sammansatta möster.

Med egna valutafonder och regleringar påverkar Syd det globala finansiella systemet till det bättre. En tredjedel av världens produktion och konsumtion hör hemma i Syd och en majoritet av den globala medelklassen bor där. Millenniemålet att halvera fattigdomen är redan uppnått. Utbildningsnivåerna stiger. Hälsoläget förbättras. UNDP framhåller Ghana, Bangla Desh, Vietnam, Mexiko, Uganda och andra länder som fortfarande är fattiga men lyckats vända utvecklingen rätt.

UNDP mäter utveckling i HDI (Human Development Index), som är ett alternativ till BNP, och bland annat innefattar utbildning, hälsa och inkomster. I dag har alla länder i Syd, utom två (Zimbabwe och Lesotho), högre HDI än de hade 1990. Metropoler som Sao Paolo och Shanghai har nu lika hög HDI som Europa.

Rapporten provocerar, på ett härligt sätt, den utbredda inställningen inom Europas vänster att allt går åt helvete. Varför är det så svårt att se motsatsen? Svaret är kanske ett allmänneuropeiskt behov att skapa skyddslappar mot global marginalisering. Det är begripligt. Men farligt. Hur ska man då kunna förstå världen?

Allt är naturligtvis inte bra. UNDP varnar för växande ojämlikhet i många länder. De pekar på kvinnors rättigheter som ett underskattat problem. I några länder, som Indien, ökar det som kallas infanticide; att nyfödda flickbarn dödas och foster med kvinnligt kön aborteras.

Orsakerna till det växande välståndet är lokala, uppfinningsrika och pragmatiska. Men förutsättningarna varkar alltid vara en aktiv och stark stat, närhet till de globala marknaderna och investeringar i all slags infrastruktur, från skolor till vägar. Glöm nyliberalismen och fixeringen vid ideala marknadsförhållanden. Det här handlar om statens återkomst. UNDP bekräftar den slutsats ekonomerna Daron Acemoglu och James A Robinson förra året drog i boken Why Nations Fail: att nyckelordet är politik. 2013 får Ghana betalt för de kloka investeringar som började göras redan på 1960-talet i utbildning och skolor för alla.

The Rising South kommer tvinga fram helt nya institutioner och politiska strukturer. BRIC-länderna har nyligen beslutat om en egen utvecklingsbank. För Europa är konsekvenserna påtagliga: G8 är redan irrelevant, snart kommer bara något enstaka europeiskt land kvala in i G20, det är bisarrt att Storbritannien och Frankrike ska vara ständiga medlemmar i Säkerhetsrådet. Ska Europa finnas kvar i globala sammanhang kan det bara ske om EU får representare de olika länderna. Var och en för sig förvandlas de nu svindlande snabbt till globala dvärgar. 250 år av dominans är slut. Hur känns det?

Per Wirtén

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s