I dag avslöjar Dagens arena att fyra av tio friskolegymnasier struntar i att spara elevernas slutbetyg på rätt sätt. Det låter som en bagatell, men är allvarligare än man kan tro.

Alla som tappat bort sitt slutbetyg vet paniken. Min dotter gjorde det. Hennes friskola hade köpts upp av ett storföretag och flyttat, men hon hade tur och skolan hittade betyget. Utan det hade hon inte kunnat söka till högskolan och hennes framtid skulle tvärbromsat. Men i höst finns elever som efter konkurser och slarv faktiskt förlorat sina slutbetyg. Vem har ansvaret?

Att fyrtio procent av alla friskolegymnasier bryter mot lagen är ytterligare ett exempel på skolsystemets sönderfall. Respekten för lagar och regler, lärares yrkeskunnande och det viktiga samhällsansvaret verkar pysa ut som luften ur ett ruttet cykeldäck. Ett land där hela skolkedjor kan gå i konkurs eller tvångsstängas av Skolinspektionen är ett land där staten — och politiken — avsagt sig ett livsviktigt ansvar. Är det så konstigt om skolföretag struntar i lagen när statsmakten förvandlats till Ankeborgs stadsfullmäktige?

Det var från början enkelt att sympatisera med friskolereformen. Skolor med egna profiler, friare arbetsformer och annorlunda pedagogiker behövdes som inspiration och alternativ. Ja, de behövs fortfarande. Men reformen håller på att utvecklas till ett monster. Den äter sina egna barn. Spännande skolor köps upp av storföretag och likriktas. Pedagogiska drivkrafter övergår till ekonomiska.

Själva begreppet friskola har tappat sin relevans. När en skola inordnas i en stor affärskedja är den inte längre fri. Fria skolor blir bolagsägda skolor. Indiekulturen övergår till big business och corporate culture.

I våras kom skolexperten Per Kornhalls uppmärksammade och skarpa kritik av tillståndet i boken Barnexperimentet. Han pekade ut hela det batteri av stora reformer från 1990-talets början som orsak till sönderfallet. Experimentet har nu drabbat en hel generation och måste på allvar börja korrigeras. Högt på hans åtgärdslista finns ett förbud för möjligheten att plocka ut vinster.

Att skolor inte ska ägas av riskkapitalister är på väg att bli politiskt samförstånd. Förra veckan anslöt sig Anders E Borg till ståndpunkten och Jan Björklund lovar lagstiftning för att tränga ut dem. Men sanningen är att skolor inte bör ägas av några kapitalister alls.

Nyheten om friskolorna och slutbetygen adderas till alla andra som långsamt undergräver systemets trovärdighet. Socialdemokraternas och Miljöpartiets ovilja att ta ställning mot bolagsägda skolor med vinstmål är gåtfullt. Ska friskolesystemets ursprungliga idé om mångfald räddas måste kapitalisterna bort. De får gärna bygga skolhusen och tillverka möblerna — men inte driva verksamheten.

Per Wirtén