Jag måste erkänna att jag sedan en tid känt mig rätt trött på Paul Krugmans kolumner i NY Times. Det känns som att en hel del kommit direkt från kopieringsapparatens fack för gamla texter. Men för någon dag sedan skrev han riktigt bra om den stora skandalen i Frankrike, alltså inte att Hollande åker Vespa till en älskarinna, men att han lagt om ekonomisk politik. Han gick till val på att bryta med åtstramningsdoktrinerna. Det blev inte så mycket med det, och nu har han helt och hållet bytt samma doktrin som alla andra. I europeisk debatt framställs Frankrike återigen  som kontinentens "sjuka man". Krugman påpekar att det helt enkelt inte är sant. Allt snack om annalkande fransk kollaps är politiskt motiverat.

"All the evidence says that France is awash in productive resources, both labor and capital. that are sitting idle because demand is inadequate. For proof, one need only look atinflation, which is sliding fast. Indeed, both France and Europe as a whole are getting dangerously close to Japan-style deflation."

Hollande fullföljer den europeiska socialdemokratins handfallna politik. Läs kolumnen här.

I ett tidigare blogginlägg förutspådde jag att Hollandes otrohetsaffär skulle vända hans opinionssiffror (det såg ju ut som en Schlingman-kupp, total make-over) och i dag såg jag att det hänt.

Till sist: Baren på Nosh and Chow — garanterat Ekeroth-fri — har nominerats till DN:s Gulddrake.Vackert.