Jag har läst Michel Foucaults föreläsningsserie vid Collège de France från våren 1976, som finns på svenska som Samhället måste försvaras (Första dlen i en serie om tre böcker på lilla Tankekrafts förlag). Det var uppiggande. Han var så skärpt i sina formuleringar. Man vet aldrig riktigt om man läser ett geni eller en total diletant.

De elva föreläsningarna är en kritik av suveränitetstanken och den liberala kontraktsteorin. Han är lika avvisande mot dem som Hannah Arendt, men utifrån lite andra utgångspunkter. Det är en kritik som är enkel att dela — och rolig att läsa. Men föreläsningarnas syfte är att identifiera hur ett annat synsätt etablerades successivt från 1600-talet och framåt där kriget, striden, kampen mellan två grupper i stället framhävdes. Ett mer historiserande och i någon mening folkligt, synsätt där samhället och inte staten är utgångspunkt. När och varför började man se samhället som två konkurrerande poler — raser, nationer, klasser, kön?

Han identifierar rastanken som grundläggande för den moderna staten. Han avvisar den fortfarande vanliga marxistiska tanken att raser är fantasier som sitter i våra huvuden, medan uteslutande klasskillnader är reella och systemgrundande. Han citerar en belysande mening Marx skrev i ett brev till Engels vid slutet av sitt liv: "Men du vet mycket väl var vi fann vår klasskamp: vi fann den hos de franska historiker som berättade om raskampen". Man kan läsa föreläsningarna som ett slags kritik av marxismen. Ett litet exempel är hur han förkastar begreppet förtryck och marxismens enkla syn på makt och maktutövning. De hölls ju i skuggan av de stora uppgörelserna i fransk vänster efter att Solsjenitsyns Gulagböcker fått genomslag.

Jag läste Foucault i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Det var en politisk befrielse som sade att jag kunde vara vänster utan att vara marxist — den så kallade Foucaulteffekten. Att nu 20 åe senare återvända till honom var avslöjande. Jag insåg hur stort intryck jag tog första gången. Han har i många avseenden grundlagt mitt sätt att se på samhället.