Om några dagar har det gått sex veckor sedan min senaste ögonoperation. Efter sex veckor anses en lagad näthinna vara färdigläkt. Min håller fortfarande. Men i mitt fall tvingas jag vänta till början av december för att få veta om den kan läka fast eller inte. Men varje dag är ett framsteg.

Jag läser långsamt, ett par timmar varje dag. Nu Albert Camus romaner och senaste numret av Electronic Beats. Ska börja med Czeslaw Milosz polska dissidentklassiker Själar i fångenskap (skulle vara roligt att läsa de viktiga dissidenterna igen och se hur de fungerar i dag). Jag lyssnar på Brian Eno, Marc Almonds nya popskiva och Angelique Kidjo — fin sommarmusik. Och försöker lyssna genom Tjajkovskijs symfonier och lite annat, men det fastnar inte alls. Sommar i P1 får alltid 90 minuter att rulla förbi.

Låter det som bra sommaravkoppling? Det är en mardröm. Varjr morgon vaknar jag med rädslan att synen i vänsterögat ska ha försämrats och näthinnan i högerögat spruckit igen.

Ska jag skriva en bok om det här? Jag har börjat fundera, på allvar. Den jag skulle jobbat med i sommar och höst är ju definitivt på is.