Jag lyssnar just nu På Christian Falks Sommarprogram. Det känns sorgligt. Jag träffade honom inte efter att Imperiet upphörde. Men på den tiden skrev jag ju om musik och vi träffades därför i olika sammanhang. Mitt sista reportage i Schlager, där jag arbetade 1983-85, var att följa med Imperiet till New York. Christian kunde på den tiden vara rätt kaxig, men i New York såg jag en annan sida: att han var snäll, varm och enormt lätt att gilla.

Egentligen öppnade jag bloggverktyget för att skriva nåt annat, nämligen om senaste Bang (2/14) som jag först nu hunnit läsa. Bang har på senare tid blivit ännu mer oundgänglig än tidigare. Jäklar, vad bra den är. Ibland tycker jag kanske den drar lite för mycket åt allmän vänstertidskrift och inte "tillräckligt" feministisk — men det är helt ok.

I senaste numret fastnar jag starkast för läkaren Roya Hakimnias artikel om sjukvården, privatiseringarna och marknadstänket. Hon skrev ett tag ledare på Dagens arena, men yrkeslivet tog för mycket tid. Synd. Jag gillar artiklar där ämnet kan kännas sönderskrivet, men där skribenten lyckas få nytt liv, ny energi och ny vilja i det. Det är fallet med Hakimnias. Så här: "Åter till bruksvärde och bytesvärde. För patienten är det bara av intresse att bli frisk, alltså bruksvärdet. För kapitalet är intresset bytesvärdet, det som kan göras om till profit. Det går inte att förena både patienternas och företagens intressen, värdena är motstridiga. Därför har reformerna allvarliga brister."

Hakimnia efterlyser diskussion om återta sjukvård till medborgerlig egendom. Hon skriver att Skottland gjort det — dödligheten gick ner med 12,5 procent. I både Finland, Tyskland och Frankrike  har olika verksamheter som privatiserats återtagits i offentlig regi, ett resultat är lägre offentliga kostnader!

V är väldigt raka i frågan: inga vinster i välfärden. MP har egentligen aldrig verit särskilt intresserade. Den stora gåtan är S. Om de anser att skola och vård ska fortsätta drivas privat och med marknadens logik måste de säga det och ge intellektuell/politiskt hållbara argument. Nu bara de mumlar allmänna luddigheter. Jag håller med Hakimnia: vi behöver en debatt hur man rent praktiskt och på vilka områden ska återta verksamhet i medborgarnas ägo. Avprivatisera är ett användbart begrepp.  

Christian Falk är inte den enda fina musikern som avlidit i år. För någon månad sedan hörde jag att den turkiska klarinettisten Selim Sesler dött i väntan på hjärttransplantation. Han kallades Turkiets Coltrane. Spelade romsk cafémusik: bluesig, het, berusad.