Polisvåldet i Malmö förstärker min uppfattning att Skånepolisen är ett nationellt integrationsproblem. Den är inte en integrerad del av Sverige. Jag hoppas att en rödgrön regering tillsätter en granskningskommission med uppdrag att granska strukturell rasism i Skånepolisen, identifiera problemen och föreslå hur man kan blåsa rent. Ungefär som Blairs regering gjorde i slutet av 1990-talet för att rensa upp i utredningshaveriet efter mordet på Stephen Lawrence i södra London. Det blev en vändpunkt för Londonpolisen. (Det kommer inte hända, men jag har skrivit det här förut och kommer fortsätta. Skånepolisen är ett nationellt problem).

Det  är också dags att skaffa en kritisk inställning till nazisters mötesfrihet. När Karlskrona hade problem med unga nazister för 15-20 år sedan så följde polisen principen om mötesfrihet, men gav inte tillstånd på de stora torgen, utan på avlägsna platser där inga människor rörde sig, typ sopstationen. Det är åtminstone så jag minns det. Varför kan inte polisen i Malmö, Göteborg, Jönköping och andra städer göra samma sak? Låt dem hålla sina antidemokratiska hatmöten, men vid någon motorvägsinfart, på någon nedlagd kaj eller ödsligt industriområde.

Det är nazisterna som hotar allmän ordning — inte alla vi andra. Jag hoppas att lokala politiker, från alla partier, protesterar mot polisens tillståndsgivning — precis somman gjorde i Jönköping 1 maj där partierna överklagade tillståndet. In med grus i polisens maskineri, tills de ändrar hållning!