Full fart igen. På förmiddagarna läser jag Mikael Jalvings idébiografi om Søren Krarup. Och på eftermiddagen Olivier Todds om Albert Camus. Två engagerande böcker om två intellektuella med totalt olika filosofi. Den ena chockerande konservativ, den andra radikal. Dagarna blir schizofrena. Självklart är jag på Camus sida. Eftermiddagran är kort sagt mer optmistiska. "Jag revolterar, alltså finns vi", tillhör mina favoritcitat.