Obligatoriskt skolval löser inte segregationen

Att göra det fria skolvalet obligatoriskt för alla kommer bli det mest omstridda av de förslag Skolkommissionen presenterade i går. Många kommer stå frågande. I synnerhet som det inte motiveras med valfrihet, utan för att bryta skolsegregationen.

I sin presentation på gårdagens DN debatt skrev Anna Ekström fina ord om att "Likvärdigheten ska stärkas så att elevernas familjebakgrund ska betyda mindre för deras kunskapsresultat och resultatgapen mellan grundskolorna ska minska." Men hur ska det uppnås om ännu fler elever väljer bort skolan där de bor?

Det fria skolvalet har haft tvetydiga konsekvenser. För unga i fattiga stadsdelar har det inneburit en möjlighet att på skoltid leva mindre avskilt. Tunnelbanan har för dem blivit en daglig väg ut. Den etniska segregeringen har rubbats. Inte i hur man bor, men hur man lever. Om skolvalet avskaffas skulle de bli inlåsta i en stenhårt segregerad stad. I den läsvärda boken Värst i klassen följde ungdomsforskaren Rickard Jonsson några elever i Storstockholms uppdelade skolvärld. Han noterade irritationen bland föräldrar över hur "förorten" plötsligt invaderat deras barns högstatusskolor. Det är en ofta förbisedd konsekvens av valen.

Men skolvalet har samtidigt ökat orättvisorna. Skolor har segmenterats i elit, bra  och sämre. Det sociala arvet, initiativförmåga och studiebegåvning slår igenom i valen. Några skolor blir motsatsen till vägen ut — de blir platser för eviga uppsamlingsheat. Fattiga stadsdelar utarmas ännu mer när skolorna läggs när på grund av elevbrist, trots att torgen kryllar av barn. Det fria skolvalet har skapat läckage i den etniska segregeringen för vissa, men minskat bra livschanser för andra. Så kan det inte få fortsätta. Hur får man skolvalets positiva sidor att väga över?

Skolkommissionen verkar medvetna om problemet. De vill skapa den svåra sammansmältningen av obligatoriska skolval och jämlika skolor genom kommunala regler för socialt blandad skolor och mer pengar till de med många elever från hem med låga inkomster. Det låter bra. Men de har inga svar hur det ska se ut för att få tillräcklig effekt.

Om kommunerna återfår rätten att säga nej till nya friskolor och det blir ett förbud mot skolföretag som drivs med vinstintresse skulle förutsättningarna bli mycket enklare. Det är nödvändiga förändringar för att rädda skolan, men de ligger utanför Skolkommissionens uppdrag.

I allt annat pekar kommissionens förslag i rätt riktning. Att presentera dem så här i förväg är en sympatisk inbjudan till offentlig diskussion i väntan på den färdiga rapporten i januari 2017. Den stora frågan kommer vara de obligatoriska skolvalen. Förhoppningsvis blir diskussionerna mer sofistikerade än bara för eller mot.

Per Wirtén

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s