I dag har opinionsmätarnörden Nate Cohn en oroande artikel i NY Times. Den visar det jag fruktat, att den politiska demografin erbjuder Donald Trump en möjlig, om än smal, väg till Vita huset. Cohn anser sig kunna visa att gruppen vita lågutbildade äldre väljare är fler än man allmänt trott — Obamas seger 2012 kan helt enkelt förklaras av att fler bland dem (i mellanvästern) röstade på honom än man antagit. Och det här är Trumps grupp — ja, hans chans att bli president. Cohn menar att man överskattat "the latino votes" betydelse 2012.

I amerikansk politik talar man om demografi och grupper på ett helt annat sätt än i den svenska. Det kan kännas främmande. Men är en viktig nyckel till att förstå hur amerikansk politik fungerar, hur kandidater positionerar sig och väljer kampanjstrategier. Den andra nyckeln är att ett presidentval utspelas i olika delstater. Vissa är redan avgjorda och lämnas helt åt sitt öde. I New York kommer ingen presidentvalrörelse ens förekomma. Inte i Alabama heller. Det gäller ju att vinna de där läget är jömnt ålus att det parti som är på offensiven försöker dra in nya stater i den zonen. I höst tror jag till exempel att demokraterna kommer förvåna genom att lägga pengar och tid på Texas, en tidigare garanterad republikansk stat, men den stora latinobefolkningen kan med sin avsky för Trump ändra läget i just Texas. Alltså demografi + geografi.

Om sina upptäckter skriver Cohn, som är en stor men ofta omstridd auktoritet, att: "This is good news for Trump. There's more eoom for him to make gains among white working class voter than many assumed — enough to win without making gains among non-white college educated white voters." Men än så länge ligger han i underläge eftersom han faktiskt tappar i de grupper som han skulle behöva hålla kvar jämfört med Romney 2012 men alltså inte behöver öka. Krångligt? Solklart.