Jag läser att soporna samlas på gatorna i Paris. Även den beundransvärt minutiösa parisiska renhållningen har rubbats av strejkvågen. Tåg och flyg verkar gå hackigt på grund av andra strejker. De protesterar mot regeringens förslag till arbetsrättsliga förändringar. Det är möjligt att de åtminstonei vissa avseenden har rätt i sak, men jag börjar tro att det som nu händer är den franska vänstervänsterns sista strid. Sedan tar den slut.
Sopor, översvämningar, strejker, hög arbetslöshet, låg tillväxt. Läget påminner om det när Margaret Thatcher och den hårda högern tog över Storbritannien, och vann stöd bland medborgarna. En känsla av apokalyps. Vad är det som kommer efter det här? Marine Le Pen? Jag tror CGT och det obetydliga kommunistpartiet begär ett ödesdigert misstag med att ta striden så långt som de gör nu.
Jag såg protesterna i Paris i våras. Bland annat en av de "stora" protestdemonstrationerna spm drog genom stan en lördag. Jag blev inte imponerad. Demonstranterna var många. Men inte i närheten av hur de har varit vid tidigare liknande protester. Det fanns nämligen inte minsta känsla av folklig mobilisering. Det var bara aktiva i CGT och andra rörelser från den radikala vänstern som deltog. Och det var gelst bland de som stod längs gatorna för att titta på. Det jag såg var en sammanbitet sammansvetsad men isolerad planet.
Att ekonomiminister Macron, sompersonifierar reformerna, har högre popularitet än president Hollande säger också en del om var opinionen i just den här frågan befinner sig. Vänsterfacken har nog mer av folket emot sig än med sig.
Men det avgörande misstaget är nog ett annat. Frankrike och i synnerhet Paris befinner sig i en känsla av hot efter terrordåden. Det finns ett uppenbart behov av samling för att komma ver chocken, läka såren och skapa bättre skydd mot nya mord. Att i just det läget skapa en så tillspetsad strid är dömt på förhand. Utan starkt folkligt stöd kommer yttersta vänstern uppfattas som ett slags "förrädare" som sätter sina egna fackliga intressen före allmänhetens. Det spelar mindre roll om det är sant eller inte. Effekten blir densamma. Vänstern öppnar nu porten för Marine Le Pens entré.