Europas tomrum

Brittiska Rachel Cusk har en sällsynt fin förmåga att fånga in vibrationerna i Europas medelklasser. ”Transit” är del två i hennes omtalade trilogi (där varje del kan läsas separat). De är ett slags litterärt sofistikerade rapportböcker.

Hon verkar ha hämtat formen från den berättande journalistik där man adderar enskildas berättelser till ett samlat körverk — en metod som utvecklats till mästerskap av bland andra Studs Terkel, Svetlana Aleksijevitj och i Sverige av Alexandra Pascalidou. Hon har omvandlat impulsen till en finslipat tillbakadragen romankonst.

Det förbryllande med trilogin är hur författaren är en ständigt närvarande mittpunkt, men ändå förblir ett hålrum, som i en decentraliserad autofiktion, där det sammanhållande jaget är tomt.

I den första romanen, ”Konturer”, blev det stelt. Men i ”Transit” har det tillknäppta lösts upp. Formen är inte lika sträng, flödet av berättelser och öden har en helt annan vigör. Formen är plötsligt kongenial. För Cusk vill rapportera om hur den läskiga känslan av ett expanderande tomrum, både existentiellt och samhälleligt, har erövrat européerna. ”Overklighetskänsla”, är ett återkommande ord.

I ”Konturer” besökte hon Aten under eurokrisens mörkaste dagar, när alla fundament föll samman. Nu har hon köpt en sunkig lägenhet i en av Londons borgerliga stadsdelar med renoveringar och likriktning. De hon lyssnar till verkar befinna sig i ett slags flytande tillstånd, även migranterna som bygger om hennes kök. För att hitta förankring griper de efter hemmet, äktheten och en fast punkt som sedan ändå förflyktigas. Var finns det ett fotfäste? Inget känns längre på riktigt. Staden har förvandlats till en upplyst fiktion. Cusks gehör för samtiden är häpnadsväckande, och hennes litterära hantverk minutiöst.

Det hon finner ”är inte tomhet, utan något mycket värre”. Hon anar vibrationerna som förutspår en ödesdiger omvandling. Europa är en transithall.

 

Rachel Cusk: Transit

Bonniers

Översättning: Rebecca Alsberg.

 

(PS Recensionens sista mening är felformulerad. Jag borde skrivit så här: Européerna väntar i en transithall).

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.