I svåra lägen bör man tala klarspråk: Ungern har avskaffat demokratin. Viktor Orban styr nu enväldigt. Yttrandefriheten är inskränkt. Mötesfriheten avskaffad. Snart kan oppositionella börja fängslas. Allt i Coronapandemins namn. Risken är mycket stor att diktaturen blir bestående.

Den avgörande frågan är hur resten av Europa reagerar. Besluten i Budapest är en demokratitest för alla.

Sveriges regering har valt att inte protestera. EU-kommissionen hummar invändningar i allmänna ordalag, men säger egentligen bara att den strypta pressfriheten ska utredas. Det är upprörande.

Orban måste naturligtvis få chansen att avskaffa sina oinskränkta maktbefogenheter efter att Coronakrisen övervunnits. Men redan nu behövs hårda signaler. Hans demokratiska trovärdighet är ju iskall sedan flera år. Hummandet antyder eftergivenhet. Men EU kan inte ha en diktatur som medlem. Det strider mot Lissabonfördraget. EU-domstolen skulle säkert döma Ungerns fortsatta medlemskap som kriminellt i en sådan situation.

Men ingen verkar veta hur man gör.

Fördraget skrevs i ett historiskt ögonblick när alla trodde att demokratin slutgiltigt segrat i Europa. Vem kunde föreställa sig nya kupper? Vi var naiva. Drabbade av svår minnesförlust. Det infogades därför inga formella vägar att utesluta ett land. Det som finns är den omtalade artikel 7 som tillåter sanktioner och ”att tillfälligt upphäva vissa av de rättigheter” landet har.

Bland EU:s institutioner är det bara det folkvalda parlamentet som ihärdigt kritiserat utvecklingen och krävt en artikel 7–process mot Ungern. Men regeringscheferna har stretat emot. Nu står de där.

De enda svenskar i Europaparlamentet som försvarat Viktor Orban är Sverigedemokraterna. Peter Lundgren sade nyligen att kritiken är ”smått hysterisk”. De har i det lilla tillhört statskuppens vägröjare.

Om Ungern förblir en diktatur måste landets kastas ut ur EU. På något vis. Lissabonfördraget förbjuder ju faktiskt inte uteslutningar. Kan vi få lite klarspråk från Sveriges regering?

Per Wirtén