Demokratifientligt att coronastänga biblioteken

(Expressen, 21/12 2020) I början av mars skrev vi om hur biblioteken succesivt försvagats under trettio långa år (Expressen 3/3). Läget har blivit allvarligt. Hoten mot biblioteken riktar sig också mot demokratin och yttrandefriheten. Därför bestämde Författarförbundet att ägna 2020 åt biblioteksfrågan.

                Ambitionen var inte att rulla ut ett färdigt kampanjbudskap. I stället ville vi bjuda in till samtal på alla nivåer med frågan: Hur hittar vi fungerande sätt att vända utvecklingen?

                Sedan kom coronapandemin. Inget blev som vi tänkt oss.

                Vi lyckades ändå genomföra en rad seminarier och rundabordssamtal. Det visade sig vara helt rätt tillfälle. Krisen visade på bibliotekens uppenbara betydelse, som öppna rum för mänsklighetens samlade kunskaper, minnen och erfarenheter — en demokratins skattkammare. Samtalen verkade, i all enkelhet, bidra till ett uppvaknande. I förra veckan överlämnade vi slutrapporten ”Rusta biblioteken för det demokratiska uppdraget” till kulturminister Amanda Lind.

                Men nu har plötsligt de flesta bibliotek stängts, efter regeringens nya rekommendationer. Demokratins hus har släckts ner. Varuhusen står öppna, men biblioteken är låsta. I stället för att understryka de fria ordens betydelse i en svår kris, valde man en demokratifientlig handling. Är det den sista hållplatsen på en lång utveckling?

                Under trettio år har antalet bibliotek och filialer minskat med mer än en fjärdedel. Det utlåningsbara beståndet — allt som står i hyllorna — minskar i samma tempo, med flera miljoner objekt varje år. Ett trettiotal kommuner har inte längre ett enda bibliotek öppet efter normal arbetstid. Över 60 procent av landets skolelever har inte tillgång till bemannat skolbibliotek. På ett av våra seminarier beskrev författaren Anneli Jordahl utvecklingen som ett växande kalhygge.

                Uppgifterna är inte hemliga. De finns i KB:s årliga rapport om folkbiblioteken. Men när vi lyfte fram dem blev många ändå förvånade. Var det för att biblioteken inte tillmätts den betydelse de faktiskt har?

                Det är nu hög tid att klargöra sambanden mellan bibliotekens och demokratins framtid. Biblioteken är lika viktiga som fria medier är för åsiktsbildning och kunskapsförmedling. Sofia Lenninger, som förra året blev uppsagd som kultur– och bibliotekschef av SD–styret i Sölvesborg, menade i ett av seminarierna att bibliotekarier ska uppfattas som demokratiarbetare och kunna försvara sina uppdrag offentligt utan att behöva  riskera jobbet.. Det behövs skyddsvallar mot klåfingriga politiker. Därför efterlyser vi en demokratigrundad yrkesetisk kod som bibliotekarier ska kunna hänvisa till, av samma slag som andra samhällsviktiga yrken redan har

                Ingen kan påstå att samhället saknar böcker. Världslitteraturen ligger travad i second hand-butikerna. Men biblioteken är något annat än bara boksamlingar. De ska vara platser för förmedling, fördjupning och samtal. Därför efterlyser vi statliga satsningar på vidareutbildningsprogram för bibliotekarier och riktade anslag för att börja knyta författare och översättare till bibliotekens förmedlingsarbete.

                För att klara det demokratiska uppdraget behöver biblioteken bli mittpunkten för det lokala civilsamhället. Alla demokratiska rörelser ska få plats. Seminarier och debatter bör avlösa varandra. Biblioteken ska inte vara tysta — de ska humma och surra. Så fungerar det redan på en del ställen, men långt ifrån överallt. Därför efterlyser vi en attitydförändring så att alla bibliotek blir demokratins öppna hus — på riktigt.

                Biblioteksdöden är inte en glesbygdsfråga. Det stora problemet är att de snabbt växande storstäderna inte öppnar nya filialer, utan snarare lägger ned gamla. Storstockholm tillhör de allvarligaste krisregionerna. Därför efterlyser vi, för att vända utvecklingen, ett nytt modernt stadsbibliotek i Stockholm, i likhet med de som byggts i andra nordiska huvudstäder. Regeringen behöver initiera ett sådant projekt. Detta är ett nationellt intresse som tecken på att Sverige även i handling tar demokratin, bildningen, språken och läsningen på allvar.

                Samtalen om hur bibliotekens negativa spiraler kan vändas behöver fortsätta. Med begränsade resurser har Författarförbundet satt bollen i rörelse. Nu efterlyser vi att regeringen tillsätter ett Nationellt biblioteksråd där samtalen kan fortsätta. När bibliotekens framtid definieras som en demokratifråga kan regeringen, på ett annat sätt än tidigare, peka ut riktningen för landets regioner och kommuner. Att stänga ner dem, som man nu valt att göra, är ett misstag som aldrig får upprepas.

Grethe Rottböll, ordförande för Sveriges författarförbund.

Madeleine Hjort, ordförande för Sveriges författarförbunds biblioteksråd.

Per Wirtén, styrelseledamot i Sveriges författarförbund.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.