(Expressen, 20/7 2021). Slutscenerna i Francois Truffauts filmatisering från 1966 av ”Fahrenheit 451” är vackert melankoliska. Människor rör sig genom en björkskog. Var och en har memorerat en klassisk roman, som de dagligen reciterar för att inte glömma. Snön faller. En döende man för vidare sin långa text till en ung pojke.
De är på flykt från en stat som kriminaliserat böcker. Brandkåren bränner privata bibliotek. Läsare förs bort. Angiveri uppmuntras.
Tidigare har jag tänkt att filmen är en charmigt föråldrad kvarleva från de totalitära systemens avslutade epok. Men när jag nu såg om den igen — en kväll så varm att mina egna böcker nästan självantände — kändes berättelsen plötsligt aktuell, som om bokbrandkåren bara varit på tillfällig semester och nu väntar runt hörnet, igen.
Konsekvenserna av den ungerska lagen som förbjuder upplysning för unga om normbrytande sexualitet är ännu oklara. Men den kommer säkert innebära att en rad barn- och ungdomsböcker succesivt rensas ut. Kan romaner som amerikanen Ocean Vuongs, med sina nakna skildringar av homosexuell kärlek, ens finnas i bokhyllan hemma hos barnfamiljer utan att angivare anmäler?
Inför höstterminen har polska lärare ålagts att propagera för familjevärderingar och förtryckande könsnormer. Ingen kan längre undervisa om Henrik Ibsens ”Ett dockhem”. Kommer den kasseras av regelmedvetna skolbibliotekarier?
För en tid sedan skrev den amerikanska historikern Timothy Snyder en viktig artikel i NY Times (29/6) om hur kunskapsförmedling börjat strypas i både Ryssland och USA. Han pekade på de ryska minnespolitiska lagar som nu gör det svårt, förmodligen straffbart, att skriva om till exempel Röda arméns massvåldtäkter mot tyska kvinnor under andra världskriget eller ens det enkla faktum att Sovjetunionen och Nazityskland var allierade under en tredjedel av kriget.
Mindre känt är att fem amerikanska delstater, med republikanska styren, infört undervisningsförbud för bestämda samhällsteorier, förklaringar och kunskaper. Fler delstater är på väg. Uttryckligen förbjuds kunskap om Critical race theory, det vill säga att rasismen ligger förankrad i USA:s historia, som en strukturell maktordning.
Det är böckerna de vill åt. Det är i dem kunskaperna samlas. Det är från dem oron sprids.
I ”Fahrenheit 451” bränner staten böcker för att utplåna minnen, känslor och komplicerad kunskap. På så vis ska människor bli lyckligare. Böcker framkallar obehag. De skapar ambivalens.
Med anmärkningsvärd pricksäkerhet upprepas nu samma motivering, men i verkligheten. Att höra rösterna i Truffaults 55 år gamla film är som att läsa om förbudsivern 2021. Undervisning som framkallar ”obehag, skuld och ångest” pekas till exempel ut i den amerikanska högern nystiftade lagar. Liknande önskemål kommer samtidigt från aktivistiska studentkretsar i form av trygga rum, fria från upprörande kunskap. Dissidenterna i björkskogen står för motsatsen.