(Expressen 27/5 2023). Äntligen är det sommar igen. Koltrastarna sjunger i gryningen. Syrenerna blommar. Snart kommer långa lediga dagar för läsning och lyssning. Litteraturen har alltid hört samman med sommarlov och semester. Men bakom varje bok finns en författare och många gånger även en översättare. Tyvärr är läget för oss ytterst allvarligt. Och vi måste få hjälp.
Vi vänder oss till alla er som vill att era barn ska kunna läsa, skriva och uttrycka sig; som vill att även de ska uppleva både njutningen och nyttan av att läsa eftertänksamt. Till er som vet att orden, meningarna, satsbyggena är språngbrädor till att kunna påverka och medverka i samhällets vägval: vilket slags land vi vill leva i. Ja, till alla er som älskar att läsa och lyssna till böcker.
Det verkar nämligen som om många läsare ännu inte förstått konsekvenserna av hur strömningstjänsterna fungerar. Alldeles för många författare har förlorat på ljudboksrevolutionen. I takt med att försäljningen gått från inbundna böcker till strömmat ljud har inkomsterna sjunkit rejält. Och hur skulle det kunna vara på något annat sätt när man i annonser lockar med hela världslitteraturen till samma pris som två semlor?
Allra mest märks det hos de som skriver för en stor och bred publik: klassiskt berättade romaner, crime och spänning. Enligt Sveriges förläggarföreningens branschstatistik utgör strömningen sjuttio procent av försäljningen, men ger bara trettio procent av de samlade intäkterna. För tryckta böcker är siffrorna spegelvända: trettio procent av försäljningen men sjuttio procent av intäkterna. Det säger allt om författarnas inkomstförluster. Så behöver det inte vara. Men för att ändra på situationen måste alla förstå allvaret – även läsarna och lyssnarna.
Den svårgenomträngliga affärsmodell som gäller hos marknadsledande Storytel – så kallad revenue share – har lagt grunden för både författarnas och bokförlagens låga ersättningsnivåer. De små och medelstora förlagen missgynnas eftersom de inte har egna strömningstjänster. Flera stora utländska förlag vägrar sedan en tid att sälja rättigheter med så dåliga villkor till Sverige för just ljudböcker. Författarförbundet kommer inte åt situationen avtalsvägen, eftersom det är förlagen som förhandlar med strömningstjänsterna. Storytel vägrar samtala med oss. För dem är boken ingen kulturbärare bara en handelsvara. De saknar intresse för litteraturens framtid.
Så här kan det inte få fortsätta. Den svenska litteraturen kommer utarmas. Utan rimliga arvoden tunnas den yrkesverksamma författarkåren ut. Glöm nya generationer svenska författare som med skäliga inkomster kan utvecklas på en fungerande marknad. Det blir inga nya P-O Enquist, Jens Lapidus eller Kerstin Ekman.
Överdrifter? Inte alls. Vi ser siffrorna. Vi hör vittnesmålen från författarkollegor. Vi sitter i samtal med oroliga förläggare och agenter.
Men det behöver inte fortsätta så här. Politiken kan ingripa för att justera missförhållandena, om den vill. Flera av EU:s länder har instiftat särskilda boklagar där marknaden regleras med syfte att stärka litteraturens ställning, författarnas villkor och läsningen av böcker. Stora monopolliknande företag ska inte kunna styra som de vill. I bland annat Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Österrike, Italien och Spanien har man lagstiftat om fasta bokpriser. Nu kommer även Norge få en sådan boklag.
Att läsa det norska kulturdepartementets motiveringar till boklagen är uppmuntrande. De beskriver digitaliseringens konsekvenser på ungefär samma vis som Sveriges Författarförbund gjorde i sitt Litteraturpolitiska program för ett år sedan. Den norska regeringen konstaterar till exempel hur strömningstjänsterna blivit ett kapitalstarkt maktcentrum som håller på att förvandla förlag och författare till rena ”råvaruproducenter”. Den slår fast att staten har som uppgift att stärka den svaga parten, som författarna, i de avtalsförhandlingar som reglerar ersättningar och upphovsrätt.
Med sin nya boklag uppdaterar och lagfäster Norge sitt tidigare branschavtalade system med fasta bokpriser, där förlagen sätter priset, som sedan alla återförsäljare måste följa under tolv månader efter bokens utgivning innan prissättningen kan bli fri. Sverige har sedan 1970-talet haft helt fri och oreglerad prissättning på böcker.
Den nya lagen innebär att även strömningstjänsternas – Storytels, Bookbeats och Nextorys – verksamhet i Norge regleras på ett mycket intressant vis. Under fastprisperioden är de inte tillåtna att strömma böckerna. I stället måste de under den perioden tillhandahålla samtliga inlästa titlar till fast styckepris för nedladdning. Strömningen får därmed samma funktion som pocketböckerna haft: ett slags backlistkatalog som släpps med ett års fördröjning. Det ger författarna och översättarna klart bättre villkor än de har i Sverige. Varför ska Sverige vara sämre än Norge?
Men den svenska kulturpolitiken verkar ha gått i baklås. Man utreder, gör utspel om ”läskrisen” och håller högtidstal om ”bokens betydelse för demokratin” – men vågar inte ta tag i saken. I en tidigare artikel (Expressen 20/2 2023) efterlyste vi handlingskraft för att modernisera litteraturpolitiken. Från kulturdepartementet hördes inte ett knyst.
Det är kanske dags att skruva upp tonläget och kräva en svensk boklag i europeisk anda. En sådan kan inrymma en hel del. Vi behöver en karenstid för strömmade ljudböcker som de har i Norge. Vi behöver bestämmelser som skrotar den allmänt avskydda revenue share-modellen. Vi behöver få den förstärkta förhandlingspositionen för författarna som EU avsåg med det upphovsrättsliga DSM-direktivet, men som implementerats sällsynt svagt i svensk lagstiftning jämfört med i andra EU-länder. Vi behöver en svensk boklag som pekar ut en fungerande litteraturpolitik för den digitala epoken.
Sveriges författarförbund har inte tagit ställning till frågan om fasta bokpriser. Men ljudboksrevolutionen och strömningstjänsternas affärsmodeller är en anledning till att på nytt undersöka ett sådant system. Vi behöver veta mer om hur det fungerat i andra EU-länder.
Men tyvärr har vi förstått att den svenska kulturpolitiken saknar intresse för att på allvar stärka litteraturens och läsandets framtida ställning. De tycks fortfarande hoppas på techentreprenörer, storföretag och Tik-tok. Det känns väldigt föråldrat, som ett eko från förfluten tid.
Därför vänder vi oss nu till er som läser och lyssnar, som vill föra vidare litteraturens glädje och betydelse till nästa generation, som känner samma förväntan varje gång ni köper eller lånar en bok. Sveriges författarförbund står mitt i en strid om litteraturens framtid. Vi märker inget gensvar från politiskt håll. Därför behöver vi ert stöd. När ni väljer att abonnera på en strömningstjänst måste ni vara medvetna om författarnas dåliga ersättningsvillkor. Kanske kan ni i stället välja att köpa och ladda ner ljudböcker styckevis i väntan på att Storytel och de andra vill ge oss skäliga arvoden för vårt arbete. Vi vet att det blir dyrare. Men gedigen kunskap hög kvalitet och hängivet yrkesarbete kostar. Så är det inom alla yrken.
Sverige ska såklart ha minst lika god litteratur som övriga länder. Vi säljer inte ut vårt språk vårt kulturarv och våra insikter till en marknad som inte bryr sig om kvalitet. Tillsammans kan vi rädda litteraturen när vi inser att den inte är gratis.
Grethe Rottböll
Ordförande Sveriges författarförbund
Per Wirtén
Styrelseledamot Sveriges författarförbund
Per Wirtén 