Kväll över Bryssel

Huvudstaden? Alla vet väl att EU:s ligger i Bryssel. Men på en konferens i ett av Europakvarteren föreslår plötsligt en stridslysten professor att unionen borde bygga en helt ny — i Auschwitz. Han blir utskrattad. Förlöjligad. Men han försöker envist ropa att det var ju där Europatanken föddes, i ett övertygat nej till nationalismen, krigen och rasismen, i ett löfte att Auschwitz aldrig fick upprepas. Ingen lyssnar. Nästa dag dör han i tunnelbanan.

Det är många som känner dödens oroande vindstötar i österrikaren Robert Menasses prisbelönade roman ”Huvudstaden”. Ett skymningsljus har sänkt sig över Bryssel. Den yttersta tiden verkar nära. Tecknen är många. En mystisk gris springer omkring på torgen. Flyktingar vandrar längs motorvägarna. En katolsk dödsskvadron avrättar möjliga terrorister. Äldre män mediterar framför stadens gravar och krucifix. På ett äldreboende sitter en ensam man med en kort lista över andra som överlevt Auschwitz. Han stryker dem allt eftersom de dör. Nu är bara hans namn kvar. Slutet närmar sig.

”Huvudstaden” är något så sällsynt som en storslagen samtidspolitisk idéroman. Gestalterna är många och händelseförloppet utspritt. Men det är maktspelet och rökpauserna på kommissionens olika generaldirektoriat som håller ihop den. Miljön är osannolik för en roman. Rena dödstrippen. Eller? Vi svärmar ju som flugor framför filmer och teveserier om Brexit och Vita huset. Varför inte en roman om EU?

Och Robert Menasse lyckas faktiskt få mig helt absorberad när några unga tjänstemän en dag börjar fundera över vad som egentligen är meningen med alltsammans. Deras förslag, som även det involverar minnet av Auschwitz, väcker naturligtvis skandal i medlemsländerna. Ingen vill längre påminnas om nationalismens historiska skuld. Med fin lyhördhet registrerar han Europafrågans nya nationella vändning, känslan av sönderfall.

Romanen slingrar sig svårfångad mellan det osannolika och det möjliga. Den är sarkastisk, absurd, totalt påhittad och helt sann. Kanske en aning trög, men mäktig. Menasse är en politisk moralist. Inte från den uppskruvade österrikiska traditionen, utan i den allvarliga tyska, med författare som Heinrich Böll, Günter Grass och filosofen Jürgen Habermas. I sitt hemland är han känd som påläst antinationalist och Europafederalist. Hans kritik av hur EU utvecklats är skoningslös. Europa har slutat ta den enda räddande medicinen, fortsatt integration till en demokratisk republik.

”Huvudstaden” är ett rop på historiskt medvetande. Och Menasses originella förklaring till nationalismens återkomst är att både Förintelsens överlevare och Europatankens pionjärer mycket snart är döda — och därför kan glömmas.

 

Robert Menasse: Huvudstaden.

Översättning: Hillevi Jonsson.

Weyler.

443 sidor.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.