Florian Schneider, vilket vackert namn

Få vet vem Florian Schneider var. Men alla känner till Kraftwerk. Under den tyska musikgruppens kreativa storhetsperiod, för fyrtio år sedan, utlöste varje skiva väldiga gräl. Alla hade en åsikt. Alltid om musiken. Aldrig om artisterna, eftersom de var så sällsynt tillbakadragna. Fotografierna var få. Intervjuerna ännu färre. När meddelandet nu kommit att Schneider avlidit … Fortsätt läsa Florian Schneider, vilket vackert namn

Han låg i spets. P O Enquist 1934 – 2020.

Jag kan inte säga att jag kände Per-Olov Enquist. Men han var min kollega på Expressen kultur i mer än ett kvarts sekel. Vi sågs inte ofta, men regelbundet. Jag beundrade honom. Alla gjorde det. Men nu känner jag mig lite osäker. Är beundran verkligen rätt ord? Det låter så kyligt. Sanningen är nog en … Fortsätt läsa Han låg i spets. P O Enquist 1934 – 2020.

Mot den nya skalan

Kort före sin död 2010 förutspådde historikern Tony Judt den starka statens återkomst. Nyliberalismens nedmontering av den hade lämnat människor värnlösa. Mycket riktigt. Tio år senare har brexitparollen ”Take back control” blivit politikens portnyckel. Alla griper efter den. Coronapandemin har gjort dem ännu ivrigare. För liberaler är läget prekärt. Hela det komplex som kallas den … Fortsätt läsa Mot den nya skalan

Dör mamma förlåter jag aldrig mig själv

Min mamma är 90 år. Hon lever nu i ensam coronakarantän högst upp i ett höghus. Städhjälpen har slutat städa och handlar i stället hennes mat. Biblioteket och bokhandeln bär upp böcker. Alla bidrar med hjälp på sitt sätt. Men trots all försiktighet avlider äldre. Den här våren följs döden inte bara av sorg, utan … Fortsätt läsa Dör mamma förlåter jag aldrig mig själv